Hört talas om dockorna som teg i över hundra år?

https://www.sverigesradio.se/artikel/6192700

#1: Intressant. 👍

#1: Intressant, och litet spöklikt….🙂

#1: Ett litet sidosprång igen: Minns någon Vademecum tandkräm, med akustisk reklam…?
Tuben levererades i en liten pappkartong, i vilken även en liten plastremsa fanns. Plastremsan satt fast i (eller kunde fästas på ?) kartongen.
När man drog med nageln längs plastremsan, hördes en röst säga "Ta Vademecum", med pappkartongen som förstärkande klanglåda.
Ljudkvaliteten var inte helt olik dockorna i #1 🙂 och därmed väcktes ett minne från barndomen, då jag fick uppleva den skrapiga rösten….

Dockor, dessa oftast änglalika leksaker har, kanske inte minst för sin oskyldiga uppsyn blivit föremål för skräckskildringar i böcker, noveller och på film. Dessutom finns det de som samlar på gamla "hemsökta" dockor, men inte nog med det- det säljs även nytillverkade dockor som är "haunted" redan från fabriken, har jag lärt mig.

#4 Nej, den gick mig förbi, kanske för att vi inte använde det märket.

#5: "Fabrikshemsökta" dockor låter inte så övertygande..🙂

Påminner om när det hävdas att en gitarr är "fabriksstämd", vilket är ett skämt bland musiker…

#6 Dockorna finns närmare än vad man kan tro- hittade en (några år gammal) tråd i ämnet i "grannskapet"…➡

Sista inlägget i tråden gjordes 2021 och lyder "Hur har det gått med dockorna?" och blev obesvad, så man kan ju frukta det värsta…😮😉

#4: Den har jag nog aldrig sett. Såvitt jag minns hade vi inte Vademecum tandkräm hemma.

Olika sorters gående djur var inte helt ovanliga förr.
På en sluttande yta promenerade de på ett naturtroget sätt.

Har för mig att jag hade en gående gris….

#5: För ett ögonblick återvänder jag till de "fabrikshemsökta" dockorna, och försöker föreställa mig hur det går till i den industriella miljön.
Kanske det löpande bandets sista punkt är en "haunting station", bemannad av en trollkarl/trollkvinna….?

Jag kan se det för min inre syn…🙂

#10 Magica de Hex är nog inblandad, och kanske Marie Laveau? 😉

#10: 😁

Den här kvartalsgamla artikeln kan ha gått oss förbi men är värd att uppmärksamma.

#13: Har förvisso en av de tidigaste Barbie, Midge och Skipper, men de har lekts med rätt mycket och skicket är därefter. De flesta kläderna har min mor sytt - förutom en, som jag sytt av en gammal slips. Skippers dress på första bilden har jag också sytt, av samma slips. Av de på bilden är det bara tre som är köpta.

#14 Kanske slitna, men dock näpna damer ändå. 😉

#15: Ja, de är ganska fina trots allt. 😊

#13: Gunghästen från Gemla, påminner starkt om den häst som jag hade under en period (som jag nämnt i ett äldre inlägg).
Gunghästen var av äldre datum, och som jag fick "ärva" via bekanta till mina föräldrar.
Kan mycket väl vara just en sådan.

Som jag minns, skänktes den så småningom vidare, efter att en med brutits av…

Denna leksak kom in i mitt liv under senare år, som en present.
Litet efterforskningar gav vid handen att denna fina ångmaskin sannolikt är tillverkad hos "EHÅ-Fabriken" i Tranås.

Tyvärr är dess svänghjul trasigt, men det är en vacker pjäs "i bara mässingen"….

🙂

Nyfikenhet på dockan Ester ledde till uppdagande av en dramatisk historia.

^{(Ej låst artikel f.n.)}

#19: Det finns många okända släkthistorier förknippade med saker runtomkring oss. Tyvärr blir alltför många okända för att man missade att fråga släktingarna medan de levde.

#20 Ja, det där känner jag dessvärre igen. Jag har åtminstone några saker av visst internt släkthistoriskt värde (inga leksaker dock) som jag försökt få presumtiva arvingar att komma och titta på medan jag berättar det lilla jag vet om prylarna. Fast ingen verkar intresserad, och jag tänker inte skriva ner något utan lämnar sakerna i avsaknad av medföljande proveniens. 🚮

#21: Bad min mor flera gånger om att skriva ner vad hon visste om olika föremål. En del skrev hon om, men långt ifrån alla.

Hittade ett gammalt foto.
Inspektion av fordonsflottan.
Förpackningen nere till vänster indikerar att det nog nyss varit jul. 🙂 Kanske 1950….

#23: Härlig bild. 😊

Dags att plocka fram de gamla leksakerna och bli "kidult"? 🙄

#14: Jovisst "syrran" men efter bad och hårvård är de åter i sin forna glans. På översta hyllan i mitt "nostalgi skåp" står de tillsammans med ett urval av de numera tvättade kläderna och rengjorda tillbehör. Övriga kläder och tillbehör är också rengjorda, tvättade, sorterade och förvaras i lådor. Det blev lite väl plottrigt och oöverskådligt att ha allt framme samtidigt. I den vänstra sektionen syns hunden och bilen från sent -50 tal, dessa är nu restaurerade och fungerar. Jag kommer att lägga ut två filmer på dessa vad det lider (behöver lite hjälp med detta)

#26: Jo, jag vet. Tror jag har nämnt det på något annat ställe här på sajten, men när jag skrev inlägget ovan var Barbie med flera kvar här hos mig, i sitt ovårdade skick. 😊

#27: Nej jag har inte hittat något om det.
När jag tittade i tidigare delar av tråden hittade jag en del saker jag kan svara på.

Föregående (3) följande:
#12 Camera obskura: Som blivande fotograf tog vi detta lite högre upp. Med en glödande synål gjordes hålet, då fick man renare kanter och skarpare bild (lärde detta i fysiken i skolan) först använde vi fotopapper som framkallades då fick man en "bakvänd" bild. Efter testet användes en bit film från en 120 rulle alltså 6x6 cm negativ. Resultatet blev klart godkänt men eftersom vi hade ett antal riktiga kameror (se mitt nostalgi skåp) var det mer ett "vetenskapligt" experiment.
Har även provat på glasplåtar då jag ärvde ett antal bälgkameror (den största 24x30 cm plåtar) inklusive oexponerade plåtar. På -70 talet gick det fortfarande att få tag på sådana. Resultatet med "lådan" låg inte så långt från den stora ateljékameran som man skulle kunna tro.

#22 Jodå vi hade kalas puffar men inte så ofta då det var en dyr frukost. Grannpågarna (3 stycken vars far var bättre bemedlad) hade hundratals sådana tågdelar, tror dom gjorde av med 1 eller 2 paket om dagen.

#39 Testbilden är en av de första på -50 talet, efter denna kom bilden med stadshuset och klockringning före programmets början. Gabon dörrarna är även dom -50 tal. Dockskåpet byggdes -61 eller -62

#44 Nej jag var inte så intresserad av "färdiga" leksaker. Bygga var redan då mitt stora intresse. Balsa flygplan med gummibands motor från Sigurd Isaksson a` 2:95 var roliga att bygga. Startade man dom sedan från vår 9 meter höga balkong flög dom väldigt långt. Dock hände det inte allt för sällan att man fick klättra högt upp i något av kastanjeträden för att få tillbaka dom.

#28: Sigurd Isacsons byggsatser till modellflygplan var väl etablerade.
Denna "Auster" var troligen den mest populära.
🙂

#28: Camera Obscura: Jag gick inte så långt som till att använda "riktig" film, men jag laddade med fotopapper, och fick därmed fram negativa foton, som, precis som du säger, blev förvånansvärt bra, med tanke på den enkla tekniken.

Jag hade ett förråd av 6 x 6 fotopapper samt de nödvändiga framkallningsbaden, då jag börjat kontaktkopiera mina bilder, tagna med 120-rullar.
Hjälpmedlet var en enkel "kontaktram", som då fanns att köpa.
Förstoringsapparat m.m. kom långt senare.

Hade hoppats att hitta någon av de negativa Camera Obscura-bilderna i gömmorna, men de kan vara borta. Eller så kommer de fram en vacker dag….🙂

#30: Foto och film fans med min syster och mig redan från födseln och familjen sedan tidigt 1900 tal. Vi har film på oss redan då vi var nyfödda, jag -54 och min syster en del år senare. De tidigaste i s/v sedan en hel del färgfilm, vilket var ovanligt på den tiden. Filmerna i original finns kvar men är överförda till digitalt media då de är sköra. Den tidigaste färgfilmen är från 1948 då vår mor var 16 år, badande tillsammans med sin hund Puck. Denna hund har jag många minnen av eftersom han "vikarierade" som barnpassare av mig i treårs åldern. Mormor kunde släppa ut oss fritt och han såg till att jag inte kom för nära något farligt. Vid ett tillfälle hade vi gått långt bort till en märgelgrav vilken jag var ivrig att gå nära. När jag var någon meter från kanten fick jag ett stadigt tag om byxbaken, det var Puck som visade vad han dög till, sedan lotsade han mig tillbaka till mormor. Det är fascinerande hur man kan ha så starka minnen 70 år tillbaka men knappt kommer ihåg vad som hände för några veckor sedan nu.