I tidskriften "Flyg", julnumret 1945, hittar vi detta poem på flygtemat, med en blinkning åt antikens sägner.
Upphovsmannen är en anonym tidskriftsmedarbetare.

Daedalos och Ikaros

Daedalos hystes med Ikaros, sonen,
i våning en trång en hos Minos, på Kreta,
Ständigt de frågade sig i vad mån en
annan bekvämare stod att uppleta.

Att trivseln var liten är självklart som dagen,
så fader och son ringde rikshyresrådet,
Men det låg på weekend i arkipelagen
och metade mört. Man kan nog förstå det.

Och Minos den knölen satt' hänglås för dörren,
och ville ha skriftligt på hyreskontraktet,
att flyttning ej skulle få företas förrän
han fann det lämpligt och själv hade sagt'et.

Då tog de av värdfolkets hönor och ankor
fjäder och dun uti mängder och klämde
det fast på ett par utav köksgolvets plankor
med vax ur de kupor Minos sina benämnde.

Med vingar som himlens keruber på ryggen
de frejdigt en natt sen klev upp att bepröva
aftontermiken tillsammans med myggen
Tid fanns ej längre att vänta och töva.

Stiget och glidet var prima för båda,
Akropolis skymtade redan i fjärran,
Daedalos' landning var skön att beskåda,
men Ikaros fortsatte snurra med kärran.

Han hade fått stig i en blåsa vid Sparta,
och låg där och kurva' med spaken i magen,
I öster en front syntes skymta med svarta
Cumulonimbus i anletsdragen.

Ikaros kände på vax och på fjädrar,
och gjorde en sväng nedåt Peleponnesos,
Han märkte det drog och tänkte, att djädrar,
här blir rekord och ett Guld-C plus pesos.

Men dagen blev varm - och draget det rätta,
och snart hade Ikaros tappat kontrollen,
Planeter och stjärnor log så koketta,
att Ikaros hade blivit lummig i bollen.

Och snart var han uppe i solhöjd med kärran,
Och vaxet det smalt och en ryggspinn blev slutet,
Ikariska havet skymta' i fjärran,
Där fick han sin grav har nån räknat ut'et.

---

Tidskriften FLYG. julnumret 1945