Gummispindeln kan jag inte minnas att jag sett, men de andra tre minns jag. Lyckades själv aldrig få ihop Rubiks kub, men min brorson är en av de snabbaste i Sverige på att få rätt på alla färgerna. Åtminstone var han det förr. Nu vet jag inte om han fortfarande är lika snabb. 👍

Och vem minns inte kobratelefonen? Där nummerskivan satt under telefonen. Det var på den tiden då man fick ha tungan rätt i mun när man skulle slå numret 🙂Det hände ett antal gånger att man slog fel nummer..

Var så avundsjuk på min kompis, för de hade en kobratelefon. Vi hade en stor, svart bakelittelefon med vev på. 😃

#3 Ungefär som jag då som fick låna morsans gamla grammofon ( en sån där som såg upp som ett skåp med trälock ) och spela LP-skivor på innan jag fick en modernare skivspelare 😃

#4 Vi hade bara en gammal radio (stor), som tog ett par minuter att värma upp så att det blev ljud i den. Det fanns dock ingen grammofon i den. Fast sedan fick min bror och jag en liten grammofon i julklapp. Den fick vi koppla till en liten transistorradio för att få ljud i den. 👍

Den fanns i var mans ficka förr, och var totalförbjuden på mattelektionerna 🙂 Jag är förvånad att den tillverkas ännu eftersom den finns i alla mobiltelefoner numera.

http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=9&t=65884&start=15&view=print

Skulle tro att de räknare som finns i mobiltelefonerna inte är riktigt lika avancerade som de här miniräknarna, men jag vet inte säkert.

Rubiks kub ligger en här i garderoben, har aldrig lyckats lösa mer än en sida trots att facit skickades med när jag köpte den!😃

Igår kom jag helt oförhappandes att tänka på den tiden när det fanns mynt-TV på hotellrummen (och tydligen även på andra håll). 

http://plast.nordiskamuseet.se/minnen/minne.php?id=620&page=9

https://www.hn.se/livets-gång/kåserier/jaha-jag-är-jämngammal-med-svensk-tv-1.3983261

Vi hade ett inlägg här på Nostalgi i iFokus om telefonkiosker för några år sedan. En pryl som på den tiden var riktigt lyxig var ett kort man fyllde på med pengar och stoppade in i en automat i telefonkioskerna. Praktiskt när man festade runt i Karlstad på 90-talet och ringde till morsan för att bli hämtad hem. Man behövde inte stå och fylla på med mynt.. Rena lyxen 😊

#10 Undrar om inte jag har något gammalt telefonkort liggande någonstans. Har för mig det, men jag kan ha kastat det eftersom det inte går att använda längre.

Någon som minns "Movieboxen"?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Moviebox

#12 Jag har hört talats om den. När det blev aktuellt för mig att gå till videofilmsuthyraren hade vi videoapparat. Ibland hände det att farsan fick följa med. Idag ser ungarna obehindrat klipp ur eller helheten av dom filmerna på nätet.

#12 Hade också egen video så jag behövde inte hyra någon moviebox, men jag visste att den fanns. 🙂

#12, #13: 🙂

#12 Minns att jag såg filmen "The Goonies", med hjälp av en sådan moviebox. Det var omkring 1986, skulle jag tro.😊

Jag mötte en kvinna härom dagen som kom på cykel och hade en liten radio monterad på styret. Hon lyssnade på ett radioprogram medan hon cyklade som hördes lite dovt. Jag hade också en liknande radio på min cykel i ungdomen. Trodde ingen hade sådana numera. Måste vara mer trafiksäkert än att ha massa musik och annat ljud i öronen.

En liknande hoppboll hade jag som barn ..
https://www.partykungen.se/hoppboll-20615.html

#18: Fick aldrig någon hoppboll - men min bror och jag hade något ännu bättre, nämligen två jättestora innerslangar för traktordäck. Dem hade vi mycket kul med. 😊

#19 Vi hade hoppbollsrace minns jag. Att hinna först genom en bana på tid.

#20: Vi satte oss inne i ringen och sedan rullade vi nerför tomten, som lutade precis lagom. Man var rätt yr om man lyckades rulla ner hela vägen. 😄

Hittar ingen bra bild på traktorinnerslangar, men den här kommer nog närmast:
https://www.rembutiken.se/images/zoom/rak_ventil-48316.jpg

Har dock inte för mig att det var några mönster på de vi hade. Däremot hade de lika rejäla ventiler, som vi rev oss på rätt ofta. Vet inte varifrån innerslangarna kom, men jag gissar att vår far hade fått tag i dem från någon bonde i trakten.

#21 Fina som badringar också 🙂 Det gick att få massa prylar genom påhittighet och uppfinningsförmåga förr i tiden.

#22: Ja, vi använde en av dem som flotte när vi badade, men de var alldeles för stora för att använda som badringar. Tror det var plats till åtminstone 5-6 (unga) personer stående inuti ringarna. När de blev blöta så smetade färgen av mycket mer än i torrt tillstånd, så vi var rätt svarta på kroppen efteråt. 😊

Om allt från klassiska kobratelefonen till elsparkcykeln utlovas för en basutställning om nordisk design under 150 år som visas på Röhsska museet i Göteborg.

[Länk](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/rohsska-museet-oppnar-ny-designutstallning-en-av-nordens-storsta

Många designklassiker som finns i våra hem är riktiga dyrgripar.

Källa.

#25: Har inte någon av dem, fast vi hade en stringhylla i mitt barndomshem. Vet inte var den blev av dock.

En Sacco-säck har jag haft. Köpte den i början/mitten av 70-talet för mödosamt hopsparade pengar. Har för mig att den kostade 500-600 kronor, vilket var mycket för mig som inte hade så mycket i månadspeng. Önskade mig bara pengar i julklapp och födelsedagspresent, och till slut kunde jag köpa den. Som synes var det inte bara jag som tyckte om att sitta i den. 😊

Hade den länge nerpackad i källaren, men tror den försvann i någon utrensning. Den hade börjat släppa i fogarna så det läckte ut polystyrenkulor hela tiden.

Stringhyllor hade vi några i min barndomshem, de finns kvar "i släkten". Laminofåtölj med pall hade min bror, den finns nog kvar hos hans ättlingar.

#27: Min mor hade något liknande Lamino, men vet inte om det var exakt den eller en kopia.

#26: Vi hade också en sådan, och möjligen finns den kvar, nerpackad någonstans.
Vad som med åren hände, var att kulorna krympte, till den grad att säcken till slut nästan kändes som en tom trasa….
Men den var trevlig, i "sin krafts dagar"..🙂

#29: Ja, min säck krympte också. Har för mig att den var större tidigare än det som visas på bilderna. Tror den hade börjat läcka ut kulor ur fogarna redan då, men den var fortfarande väldigt skön att sitta i - och sova i. 😊

Jag hade en kompis som hade två sådana säckar. Det var 1979 eller 1980. Såg aldrig någon som hade sådana efter det när jag växte upp under 80-talet. Vet inte om dom försvann eller blev mindre populära. Däremot kom ju dessa "bollbad" som fanns som barnunderhållning på köpcenter när föräldrarna handlade. " "Badade" aldrig i dessa.

#31

https://lekakademin.se/bollhav-runt-150-cm-regnbage-inkl-1000-bollar-20-ns2100

2025 "Möbler och minnen, arvegods och sånt man vill skicka vidare den dag man lämnar. Vad hemma hos dig betyder mest på ett personligt plan?" Karlavagnens lyssnare berättade igår om den saken, och programmet kan avlyssnas i efterhand här.

#33: Har en hel del saker som inte är så mycket värda i pengar - vad jag vet - men som bär på minnen och historia, som gör att de är värdefulla för mig.

Jag lämnar inte efter mig något av större pekuniärt värde, nästan allt kan slängas (eller återvinnas där så är möjligt). Om det skulle råkas finnas något som kommer att påminna om mig så tror jag att det kan vara något helt annat än det jag gissar att det skulle kunna vara, så den frågan lämnar jag öppen.

#33-35: Jag ansluter mig till sällskapet. Har en del saker av personligt värde, och som kanske t.o.m. bär på en berättelse, utan att fördenskull vara värdefulla på en "marknad".

#35(Absolut OT:) apropå den sången så minns man ju fler verser, en del lokala och spontana, andra "censurbelagda". Några av oss har nog sjungit
"Du skall få min gamla potta när jag dör
för där uppe hos Maria
får man pinka i det fira
du skall få min gamla potta när jag dör".
Det var sådant man tyckte var vanvettigt roligt när man var tio…😊

Idag kan vi höra originalet "She´ll be coming down the mountains" framföras av Janne Långben i Kalle Ankas julaftonsfirande.

Många hade nog en dalahäst i barndomshemmet och kanske har en sådan även idag. Var inne på att starta en tråd om dalahästen och dess historia, men kom på att en sådan finns redan, dock inte "hos oss" utan här.

#38: Är lite osäker på om jag har/har haft någon dalahäst. Tror jag åtminstone har haft en liten häst, men om den finns kvar vet jag inte. Får se om den dyker upp så småningom. 🐴

#39 Jag hör till kategorin icke dalahästägare, och vi hade vad jag kan påminna mig heller ingen sådan pålle i barndomshemmet.

#40: Nej, jag kan inte minnas att vi hade någon i barndomshemmet heller, förutom då möjligen att jag själv hade en. Har ett väldigt vagt minne av en häst som bara var några centimeter i höjd, men den kan också ha tillhört en kompis.

#39-40: Om vi har en häst (osäkert), ligger den bland nedpackade saker.
Tror inte att någon förekom i barndomshemmet…

K-märkt teknologi:

I forna tider var ljusmätaren ett ovärderligt hjälpmedel för att hitta rätt inställningar för bländare och slutarhastighet. Den kunde hållas i handen, eller fästas på kameran.
Detta exemplar, troligen från sent 1950-tal, är ärvt från min far, därefter använt av mig, för att nu ligga bland andra "artefakter från förr".

Samma sak med trådutlösaren, som jag förr hade stor nytta av. I änden sitter fortfarande den adapter som krävdes för att montera den på min tvåögda Yashica-Mat, som sedermera stals…

🙂

#41 Ja, både exponeringsmätaren och trådutlösaren är saker jag minns. Dock inget jag hann använda själv, däremot använde sig min bror av de attiraljerna när han fotograferade.

#43: Trådutlösaren känner jag igen, men inte ljusmätaren. Det är möjligt att min far (och eventuellt min bror) hade en, men den såg nog inte ut så.

#45: Ja, exponeringsmätarna kunde har varierande utseende.
Så småningom blev de också hopbyggda med kamerorna.

Hur gammal skall man vara för att minnas åtminstone någon bok av Karl May…?

Detta härjade exemplar av "Skatten i Silversjön" ärvde jag, som smågrabb, av mina fastrar, som (måste sägas) står för det mesta av bokens fysiska förfall…🙂
Här fick man bekanta sig med karaktärer som Old Shatterhand, Old Firehand, Gunstick Uncle, samt inte minst Winnetou…

Jag var dock ingen storkonsument av just "cowboyböcker", men jag minns att denna bok lockade mig att låna ytterligare ett par Karl May-verk på biblioteket…

🙂

#47 Jag tror mig ha läst någon av hans böcker (Svarta mustangen?) Sedan var "Old Shatterhand" en återkommande rollfigur i våra cowboy- och indianlekar, dock synnerligen fritt framställd. 😊

#47: Läste väldigt mycket som barn, men den här minns jag inte. Dock har jag ett vagt minne av att ha hört namnet Winnetou.

Karl May är en rätt intressant person. https://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_May

Även Hitler gillade att läsa hans böcker.

#47 ff Det är ingen brist på Mayböcker på antikvariaten, och priserna är överkomliga.

Länk.

#49: Ja, karaktären Winnetou exploaterades, och blev sedermera känd även utanför böckerna, i form av allehanda tecknade serier, och även i Hollywood, osv…

#50: Jo, Karl Mays eftermäle har inte varit genomgående positivt, och hans berättande har ifrågasatts som lämpligt för uppväxande generationer. Mycket är färgat av ett kolonialt 1800-tal som få vill se en repris på.
Jag minns att jag redan som 11-åring reagerade över vissa rader, som jag tyckte gick på tvärs med den "etiska kompassen", även om berättelserna var spännande.
Karl May tillhör helt enkelt en annan tid än vår…

Ett tips: nedanstående tråd startades 2017 och självslocknade året efter. Har någon tips på böcker från förr eller sådana som avhandlar något nostalgirelaterat så kan det utveckla den tråden.

En kaffeburk med klassiskt Rörstrandsmönster som följer med vid köp av två kaffepaket av välkänt märke har redan blivit en dyrgrip och betingar ett pris upp till en tusenlapp på nätet. Ett framtida samlarobjekt, som muminkopparna?

Källa.

#55: Förmodligen för att den finns i en begränsad upplaga. Vet inte ens om det finns fler kvar. Café 1886 (som finns i Zoégas tidigare lokaler i Helsingborgs centrum, och säljer Zoégas kaffe m.m.) hade ett erbjudande häromdagen att de första som handlade den dagen skulle få en burk på köpet. Minns inte hur många de hade, men de tog slut på en kvart. 😁

Såg att även på ICA Maxi var burkarna slut. Det var kaffet också - nästan. Hittade några påsar med hela bönor, men jag tror att det malda kaffet var slut. Eftersom jag använder hela bönor så köpte jag en påse, men har inget behov av någon burk, så för mig spelar det ingen roll att de är slut. 😊

#56 Det är nog ingen vågad gissning att många (=de flesta?) aldrig nådde ut till butikernas hyllor.

#57: Tror inte de flesta skickades ut till butikerna. Åtminstone verkade det som om de tillverkades i väldigt begränsad upplaga och skickades mest till influencers samt tävlades ut i olika trådar på Facebook och Instagram. Blev förvånad när jag såg att ICA Maxi skrev att de var slut. Kanske de hade fått en specialleverans eftersom butiken ligger ett par kilometer från Zoégasfabriken. 😉

#55 ff Även Aftonbladet uppmärksammar burkfebern.

#55 ff "Stämningen bland kunderna har kokat över"- föredrar ändå vår inhemska modell av "krig", i vårt fall om kaffeburkar, i jämförelse med det i stor skala därute…😏

#60: Ja, utan tvekan. Tror hysterin beror till stor del på att det är många som samlar på servisen Mon Ami, och vill ha en matchande burk att ha kaffet i.

Sista chansen. Det kommer att bli rusning klockan sju imorgon. 😁

#62 Ja, liksom det var här idag. 😮

#55 ff Så klart man blir nyfiken på förlagan till burkmönstret. Här är det!

#63: Det lär väl se ungefär likadant ut här. Synd bara att många köper dem för att sälja dem dyrt, inte för att de vill ha dem.

#65 Ja, de påminner lite om biljetthajarna vid stora evenemang…🙄

Här är en "pryl" som förtjänar en salut för sin funktionalitet och livslängd.

Detta exemplar av Nilsjohans "Timmy", har genom arv hängt med ända sedan (troligen) sent 60-tal, och fungerar fortfarande oklanderligt.
Användningsområdet är betydligt bredare än hos en vanlig "äggklocka", då den kan ställas på upp till 5 timmar, vid behov.

Nilsjohan AB snålade inte när man valde leverantör av urverket, som kommer från den brittiska tillverkaren Smiths, som har (ur🙂)gamla anor….

Förutom en liten spricka i plasten, har "Timmy" stått pall för tidens tand, och tjänstgör fortfarande troget.

#67 Gediget arbete! ⏲

#67: Önskar jag hade haft en sådan. De som finns nu fungerar dåligt och håller ofta inte ens ett år.

#69: Ja, det är verkligen ljusårs avstånd mellan filosofin kring produkters tänkta livscykel, då och nu…

#70: Ja numera håller prylarna till en vecka/månad efter att garantitiden gått ut. 😉

#62: Det blev rusning. 😁

#71: Ja, när garantin gått ut, eller när kvittot, printat på termopapper, bleknat bort och gjort köparen rättslös….🙂

#62-72: En väldigt fin burk, med ett vackert mönster, men att det skulle bli en sådan rusning, var oväntat.
Sådana här händelser sker ofta överraskande, och går inte att planera, och är svåra att upprepa.
En eventuell nyproduktion skulle förmodligen "bryta förtrollningen", och göra spekulationsköparna besvikna…

_{Beträffande Zoega kaffe, har jag aldrig lyckats bli riktigt "frälst", trots att jag druckit mycket av det, under många års kontakter med Skåne i mitt arbetsliv…🙂}

#73: Det är därför man får rådet att ta en kopia på viktiga kvitton, så man har det kvar när originalet har bleknat bort. 😁

#74: Förmodligen.

Har ju Zoégasfabriken i närheten och vid gynnsamma vindar kan man ana doften av kaffe. Förr kändes doften tydligt men nu har de installerat effektivare reningsverk - tyvärr, för nyrostat kaffe luktar väldigt gott.

Annars är jag inte så förtjust i kaffe, och jag känner ingen skillnad på olika märken. Jag märker bara om kaffet är starkt, svagt eller lagom. 😁

En gammal bekant från Helsingborg som arbetade i vitvarubranschen var på besök en gång och såg att jag hade köpte Skånerost. Jag fick då en föreläsning om hårt och mjukt vatten, och det hela utmynnade i att Skånerost inte gick ihop med vattnet här. De gånger jag numera köper Zoega så blir det deras märke "Västkust". I Uppsala verkar de däremot inte bry sig om märket, bara de får plåtburken…🤦‍♂️

#77: Fast numera har vi inte längre hårt vatten här, så jag antar att Zoégas har anpassat kaffet efter det.

https://nsva.se/sa-funkar-det/dricksvattenproduktion/dricksvattnet-inom-nsva/helsingborg/

#78 Jag är amatör inom området, och det enda hårda vatten jag känner till är is. 😊

#55 ff SR konsulterar en konsumentpsykolog för att analysera kaffeburkshysterin. "Tillgång och efterfrågan" lyder hans förklaring, vilket nog vi också kunde ha svarat.

#80 En professor i designhistoria är inte alls säker på att kaffeburken i långa loppet kommer att bli någon dyrgrip, men gratulerar producenten till en, med god hjälp av sociala medier, framgångsrik reklamkampanj.

Länk.

#81: Nej, det är ju risk att efterfrågan kollapsar när den värsta hypen har lagt sig. Det ser man ju på andra saker som var väldigt värdefulla för 50-60 år sedan (samlartallrikar t.ex.) och som nu säljs för några tior.

Här var´e gamla prylar i mängd!

^{Ej läslåst artikel i nuläget- skynda och läs! 😉}

Vetenskapsradion ägnade igår ett program åt mekanismerna bakom köphysterin kring Mon Amie.

Det finns ju bevars fler burkar än Mon Amie.

"Våra loppmarknadsarkeologer funderar i det här avsnittet på mekanismerna bakom det som får oss att öppna plånboken för ett ting som egentligen inte har något reellt värde.

Det handlar om nostalgi, menar loppis- och auktionsentusiasten Lotta, som samlat på sig mången plåtburk från förr", skrevs det en smula profetiskt i det här radioprogrammet från 2019.
Vem har väl inte träffat på trevåningskakburkarna, och någon kanske fortfarande har en sådan i sin ägo?

#85: Jag minns en sådan från mormor och morfars hem. Dock var burkarna cirkelrunda…

#86: Tror att den runda varianten var den vanligaste.

#86 ff Här finns de runda burkarna med.

#68: Ja, just så minns jag mormors burkar. Men de fanns där redan under 50-talet, kanske rentav det tidiga 50-talet..
Knopp av "plastik", som mormor brukade säga…🙂

Ja, det finns fler burkar…
Här är en knäckebrödsburk, som Rättviks Spisbrödsfabrik gav ut en gång för länge sedan.
Kan inte datera den exakt, men den torde ha ganska många år på nacken, vid det här laget.
Detta, något medfarna exemplar, använder vi fortfarande, och det är intressant att notera att knäckebrödsskivorna, även av andra fabrikat, har fått behålla den gamla "standardstorleken", så att burken fortfarande passar perfekt…
🙂

#90 Tjusig! 👍 Här är ett ex. som gått under klubban.

"Gamla butiksskyltar, kampanjaffischer och profilprylar kastades förr utan eftertanke. Idag jagas de av samlare, inredare och nostalgiker och kan säljas för tusenlappar på andrahandsmarknaden", tipsar Senioren.

#92: Tror inte jag har en enda sådan pryl, så inga gömda skatter någonstans. 😊

#92 #93 Det händer att jag strötittar på amerikanska program där prylhandlare åker runt och köper upp gamla saker, och de brukar bli uppspelta när de hittar gamla reklamskyltar. Hos ett original gick de runt och grävde upp gamla skyltar som han hade lagt i jord i skogen. Bland annat fick de med sig en två meter hög Caltexskylt som de räknade med att tjäna bra på.

På den här svenska auktionssajten kan man se vad priserna ligger på för gamla skyltar.

#94: Väldigt varierande priser tydligen.

#96 Ja, det gäller nog att hitta rätt köpare. Eller att rätt köpare redan finns på plats.

Ny tråd.