Att tvätta kläder, mattor och sängkläder var en tung syssla innan tvättmaskinernas och mattvättsapparaternas tillkomst, och i städerna fanns det så kallade tvättmadamer som hade sin utkomst i att utföra tvättarbetet åt bättre bemedlade. I andra fall fanns det pigor som gjorde det tunga arbetet, vilket ju Bellman dokumenterade i Fredmans epistel 48, där pigan stod vid en Mälarbrygga med sitt klappträ när det glada sällskapet seglade förbi. Fast trots allt var det nog mestadels hushållens kvinnor som själva fick utföra det slitsamma jobbet.

Mer om detta och om tvätt och byk kan man få veta om man befinner sig i Stockholm och tar en en tur till Hagalunds tvätterimuseum. Fast öppethållandetiderna är kraftigt begränsade, så det gäller att passa på!

Tvättbryggan var en förutsättning för att kunna utföra tvättarbetet, och från att ha varit en vanlig syn längs stränderna vid sjöar och vattendrag så har de blivit en sällsynthet med byggnadsminnesförklaring. Andra har kanske övergått till att vara båt- och badbryggor.

Mina äldre kallade tvättstugan för brygghuset.

#3 Ja, det var tydligen en vedertagen benämning för en typ av "allaktivitetshus".

Vilket slit det var. Ändå ansågs kvinnor vara svaga och hjälplösa. Skulle tro att kvinnorna förr var väl så starka som männen. Är så glad att slippa det jobbet.

#4 Jag menar att de sa brygghus till vanliga tvättstugan i hyreshus.
Ordet fanns kvar.

Jag är så tacksam för att jag har en tvättmaskin och slipper tvätta lakan och kläder för hand.
Undrar hur de gör som bor i hus utan el och vatten idag? Det finns ju fortfarande såna hus och boenden.

#5 #7 Ja, man kan tänka sig hur det var när det var is på vattnet och halt på bryggorna dessutom, med det redan tunga slitet…

#6 Benämningen traderades säkert vidare på sina håll.

#8: Ja, hade man inte redan värk fick man det nog efter en dag med tvätt i iskallt vatten.

"Åjiane mej va de virvlar och ryker utanför farstun te mormors kök! Å där står Huldas Karin å sjonger och byker i Sättebackens krök! Vecken rök, vecken rök!", sjöng ju Evert Taube i sin klassiska schottis om Huldas Karin.

Jag hade i barndomen turen att ha en farbror som hade sommarstuga på Flatön, och min faster visade mig en källa där bygdens kvinnor enligt hennes utsago fordom samlades för att tvätta och skölja kläder, dukar och sängkläder i bykekar som de eldade under.

Som redan konstaterats i tråden "Minns du dessa saker från förr" är tvättbrädan numera en sällsynthet hos oss och kanske vanligare som musikinstrument än hjälpmedel i tvättandet. Men ännu tillverkas och används tvättbrädorna, och i Logan, Ohio förenar Becky nytta med nöje- förutom att hon driver landets sista tvättbrädefabrik så deltar hon som tvättbrädespelare på ortens årliga tvättbrädefestival. Dessutom har hon ett tvättbrädemuseum.

#5 ff Mer läsning om slitet med tvätten för äldre generationers kvinnor finns här.

Tvättdag anno 1820.

#13 … och 1960. 🧺