![[Göstage]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Doo Wop
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Doo Wop är en musikstil som jag är svag för, det får mig på gott humör att höra en gammal goding av den typen, men vad är egentligen "Do Wop"?
"Doo wop är en sångstil som uppstod i slutet av 1940-talet, men som fick sitt egentliga namn eller benämning närmare 60-talets slut. Från början var doo wop en helt svart musik, men under 1950-talet blev den mer integrerad. Det fanns mixade till helt vita grupper. Musikstilen var en utveckling ur blues och gospel och hade senare en stark förankring i rhythm'n'blues när denna stil utvecklades. Visst inslag av vokal jazz kan höras hos grupper i första skedet av musikstilen, sent fyrtiotal till tidigt femtiotal. Stilen karaktäriseras av en solist med stöd av en vokalgrupp. Doo wop hade en snabb och skiftande stilutveckling under denna period utan egentliga ramar."---
Hämtat från Wikipedia, där det går att läsa mer om denna speciella musikstil.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Den här låten är känd både som "Sorry" och "I ran all the way home". Jag gillar den oavsett.
- Redigerat 2023-09-17 07:58 av Fornöga
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
In the Still of the Night med Fred Parris and The Satins lär ha utnämns till den bästa Doo Wop-låten någonsin. Fråga mig inte var, eller av vem, men inte mig emot…
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Är kanske Boppers cover av "Goodnight Sweetheart, goodnight" det bästa svenska försöket inom kategorin?
I programmet på SVT Play om Boppers pratas det rätt mycket om Doo Wop, eftersom det är deras speciella favoritmusikstil. 🙂
¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Trevligt nog lever Do Wop vidare bland unga artister, som i den här arrangemanget av en välkänd nyare låt.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
"Life could be a dream" är en standard i genren. De här gossarna gör en riktigt bra a cappella, tycker jag.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
En pärla från anno 1955. Svårt att tänka sig att de dansande ungdomarna vid det här laget kan ha passerat nittiostrecket, i mån av att de fortfarande är bland oss.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Freddie Starr och the Jordanaires tycker jag platsar här. Jordanaires har ju förresten spelat in skivor med såväl Elvis Presley som Christer Sjögren.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
En "typisk" Do Wop är väl "I knew from the start" med The Moonglows.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Doo Woppen var kanske i mycket en "killgrej", men grupper som The Chiffons visade att det också fanns girlpower i genren (i gränslandet mot soulen). På äldre dagar visar Judy Craig från originaluppsättningen i ett revivalframträdande att takterna sitter i.
Tidigare klipp har utgått från YouTube och har här ersatts av ett annat.
- Redigerat 2024-12-04 23:13 av Fornöga
Jättetrevliga låtar och en musikstil som man blir glad av som sagt! 🙂 🎵
Söta farbröder (tyckte man då) i #1 i sina kostymer och sin fint inövade koreografi… 🙂
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#2 Genom Martin Scorseses uppmärksammade film "The Irishman" från 2019 har "In the Still of the Night" med Fred Parris and The Satins från 1956 fått en revival.
Fred Parris och grabbarna åker tydligen ännu "i parkerna" med låten och de låter fortfarande lika bra, men de verkar ha fått färggrannare kostymer - och så håller de lite större säkerhetsavstånd till varandra för att få plats med simtagen…🙂
Tidigare klipp har utgått från YouTube och har därför ersatts av ett annat.
- Redigerat 2024-12-04 23:10 av Fornöga
Fler riktigt bra veteraner, och en låt som håller för flera spelningar.
- Redigerat 2024-01-30 12:44 av Fornöga
James F. Hanley skrev "Zing went the strings of my heart" 1934, och fyra år senare sjöng en ung Judy Garland den. Tjugo år senare visade den sig låta bra även i Coasters doowop-version.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Sköna låtar du lagt ut "Göstage" , d e ju va ja kallar musik detta , inga trasiga jeans eller hästsvansar där, å inget datafix. Ja lägger ut en låt me "Diamonds" finns oxå me "Willows", som roterat många varv i skivspottarn i början på -70 talet, den riktiga tiden👍
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Bassångaren spelar ju ofta en betydande roll i "do wop", och 1963 uppmärksammade Johnny Cymbal denna grovstämda körmedlem i "Mr Bassman".
Boppers gjorde senare en svensk cover på den, och Galenskaparna stod för en kärleksfullt skojfrisk hyllning av låten i "Så ska det låta".
#16 Ett härligt exempel! 👍
#17 Galenskaparna! 😃 🎵
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Showaddywaddy - Pretty Little Angel Eyes
- Redigerat 2024-10-05 20:12 av Fornöga
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Shu Bop-Dion
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Mutinta repeterar med okänd grupp i en acapellaversion av Little Bird.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Dion & The Belmonts I Wonder Why
"You can look back, but it's best not to stare." (Tom Petty)
Little Did I Know - The Ducanes
Phil Spector producerade.
"You can look back, but it's best not to stare." (Tom Petty)
"You can look back, but it's best not to stare." (Tom Petty)
Starta ny diskussion