Vi gör ett första nedslag i vår biograftäta huvudstad. 📽

https://stockholmskallan.stockholm.se/post/27729

Huvudartkel (pdf)

Vi håller oss kvar i Stockholm i ytterligare en filmruta.

^YouTube.

Över till Göteborg och gamla Palladium- där har till och med jag varit några gånger… 😉

Min man, sonen och barnbarnet var på biograf Göta på Avenyn i Göteborg igårkväll.

Priset som mest uthållig biograf tillfaller Saga (ursprungligen Biorama) i Kalmar, invigd 1906 och den äldsta i drift varande biografen som fortfarande visar film.

#4 Inte utan att man blir lite "avis"…😏

Haha. De kollade på The Mummie😃

Det är nog minst 30 år sedan jag besökte en biograf . Jag minns de röda stolarna, den dämpade belysningen, allt prat och tystnaden då reklamen började.

#0 Barndomens matinéfilmer ja- vi matades med Tarzan, Åsa-Nisse, 91:an Karlsson och Pat Boone i en salig röra. Och Sampo Lappelill- den enda barnfilm som fått mig att lämna salongen- jag tyckte att den var för hemsk.😁

Vi går på bio då och då. Inte så ofta själva men med barnbarnet. Oftast blir det filmstaden Bergakungen.

#7: Jag har nog ungefär samma erfarenhet. Det handlar om decennier, även i mitt fall….

Ja, stolar i röd manchester, dunkelt ljus, och en speciell doft.
Jag brukade köpa ett paket "Nickel", som kunde räcka en hel film.

Då var det tillåtet att kasta godispappret på golvet (ja, det var det !), vilket stred mot ens uppfostran, men kändes ganska befriande, om än litet konstigt…🙂

#7 Tystnad i biosalongen, ja- där är vi svenskar fortfarande stränga vad gäller efterlevnad.

#11 Fast det är tydligen inte lugnt överallt, enligt en delvis läslåst artikel i Sydsvenskan:

"Storfilmer lockar åter rekordpublik till biosalongerna. Samtidigt tvingas personal kasta ut stökiga sällskap och allt fler besökare stör sig på högljudda grannar, blinkande skärmar och kvarlämnat skräp.

– Vi har fått kasta ut folk flera gånger. Det är tyvärr en massa stora gäng som skriker och tjoar, säger Stella Edgerton, SF-medarbetare i Lund."---
😒

Mina två första barnförbjudna filmer var båda med Hitchcock som regissör. Först de 39 stegen (då var jag inte fyllda femton och omåttligt stolt över att jag kom in), och sedan Psycho, som jag tyckte var lite otäck- men bara lite…😉

#10: Ja att kasta godispapper på golvet ingick 🤭

#8: Ja, matinéföreställningarna bjöd på en mix av ganska daterade Tarzanfilmer med Johnny Weissmüller, animerade rullar med Karl Alfred och Hacke Hackspett, som även de hade hamnat i skuggan av Kalle Anka, Långben, och andra Disneyfilmer som då utgjorde höjdpunkterna på den animerade sidan. Samt en bred kavalkad av westernfilmer, förstås, som inkluderade Davy Crocket m.fl..
Zorro också, givetvis…!
Jag minns också "Hovnarren" (The Court Jester) med Danny Kaye, samt den spännande kalla-kriget-rullen "Rymden är Mitt Liv" (Strategic Air Command). Dessutom har jag ett diffust minne av en SF-rulle som handlade om en färd till Mars…
🙂

#10 Nickel finns fortfarande 😉

#13: Mina första två barnförbjudna filmer, tror jag var "Operation Petticoat" med Cary Grant & Tony Curtis, samt "Kanonerna på Navarone",
Båda besöken i sällskap med min far, då jag var något underårig…🙂

Har inte sett en spelfilm på bio sedan pandemin. Men på Naturhistoriska Riksmuseets Cosmonova har jag sett en del naturfilm.

Bion var något gemensamt vi hade något att samlas till men den försvann meningen digital och AI idag är den ett minne blott vill du köpa en biljett krävs en QR kod för ditt godkännande annars kan du inte se på bio du är utesluten som människa. så här ser det ut.

Senast jag var på bio var 2002, såvitt jag minns. Då såg jag Star Wars: Episod II – Klonerna anfaller. Två år tidigare var jag och såg Space Cowboys. Blev bjuden genom jobbet.

Som barn och tonåring var jag rätt ofta på bio, även om det var lite svårt att ta mig till stan från byn där jag bodde. Sista bussen hem gick runt 17.30 har jag för mig.

En film jag särskilt minns är Lady & Lufsen. Var inte så gammal då och eftersom ingen ville följa med mig och se den gick jag ensam. Grät mig igenom nästan hela filmen, för den var så otroligt sorglig. Episoden som visas på julafton är nästan den enda som inte är sorglig. Fast den slutar lyckligt åtminstone.

Minns inte när jag var på bio senast…

Minns i alla fall den första film jag såg;
En djungelsaga av Arne Sucksdorff.

Det står att den kom 1957, men det är jag VÄLDGT tvekande till. Vet att jag såg den före1955, förmodligen 1954.

Mariannelund är ju känt i filmiska sammanhang genom Emilfilmerna, men fullt lika känd är nog inte biografen på orten där det visats filmer i över 110 år. Biografen ligger i en träbyggnad i äldre byggnadsstil men i mycket gott skick, medan själva biosalongen lever upp till alla krav med moderniteter, bland annat med installerad digitalisering. Länsantikvarien har klassat biografen som en särskilt kulturhistoriskt värdefull byggnad.

https://jonkopingslansmuseum.se/bloggportal/byggnadsvard/biografen-i-mariannelund/

Varför finns (och fanns) det så många biografer som heter Röda Kvarn i Sverige? Det sägs att namnet lånats från legendariska nattklubben Moulin Rouge i Paris, men det finns en alternativ teori om att Röda Kvarnbiografen som öppnade i Stockholm 1913 fått sitt namn efter en väderkvarn med detta namn som stod på Brunkebergsåsen redan under 1600-talet.

Biografen med namnet Röda Kvarn låg först på Hamngatan (där NK ligger idag) de två första åren, men flyttade till ett nybyggt hus på Norrmalm som stod klart 1915. "Första filmen som visades var Mauritz Stillers Madame de Thèbes, ackompanjerad av en 14 man stark orkester under ledning av musikdirektören Umberto Prandini", uppger Wikipedia. I sammanhanget kan vi nog påminna oss om att Evert Taube omnämner Röda Kvarn i sin Stockholmsmelodi ("Stockholms unga damer och koketter skymta fram vid Feiths och Röda Kvarn").

Byggnaden i Stockholm där biografen var belägen heter fortfarande Röda Kvarn, men filmvisningarna upphörde 2006. Idag hittar man den italienska saluhallen Eataly i huset, som enligt Wikipedia är "blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket betyder att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". När huset renoverades 2006 gjorde man så att man vid behov skulle kunna göra en biosalong där på nytt.

Röda Kvarn följdes av flera med samma namn på ett trettiotal platser, detta efter att Svensk Filmindustri från och med 1919 givit sina premiärbiografer detta namn. Ett antal av dem har lagts ner under årens lopp, men fortfarande finns det biografer som heter Röda Kvarn på flera platser i landet.

Källa https://www.svd.se/a/R9zpW/losningen-pa-stockholmsgatan-har-lag-roda-kvarn

Redan 6 januari 1899 visades film på det som sedan skulle bli Saga-biografen i Höganäs. När min far var liten fanns det tre biografer i stan, och han var flitig besökare på dem sedan tidig ålder. Nu är det bara Saga som är kvar. Har själv sett film där ett par gånger, men det är längesen nu.

https://www.skanebiografer.se/saga/

#25 Apropå de trakterna ser jag att Helsingborg är en av städerna med en ännu befintlig Röda Kvarn (#24).

https://www.biorodakvarn.se/om-roda-kvarn

"Mina" biografer från uppväxten hade tjusiga och fantasieggande namn:

Saga
Cosmorama
Roxy
Intim

😎

#27 Ett "fränt" (som man säger i Göteborg) namn på en biograf tycker jag var Kaparen. Anledningen till namnet var grannskapet till kaparkaptenen Lars Gathenhielms hus vid Stigbergstorget i Göteborg. (Det ger också viss association till någon gammal piratfilm med Errol Flynn.)

Apropå Errol Flynn och pirater- vissa av oss upplevde kanske Kapten Kidd som matiné?

#29 Precis som Lasse i Gatan var Kapten Kidd en kapare av kött och blod.

#26: Ja, där har jag varit på bio många gånger. Åtminstone innan den gjordes om till en biograf som mest visar "konstnärliga" filmer som inte särskilt många vill titta på. 😊

#31: Förr har jag för mig att det fanns åtminstone fem biografer här i stan. Numera är det bara Filmstaden och Röda Kvarn kvar.

#25: De här filmerna såg min far 1938. Då var han 10 år gammal, och det fanns tre biografer i Höganäs; Centrum, Schweitz och Odéon. Schweitz är, såvitt jag minns, den som senare blev Saga-biografen.

#32 Här kan du grotta ner dig! 😉

#34: Saga minns jag. Där var jag också rätt många gånger. Palladium också. Där såg jag bl.a. ett "Stjärnornas krig-maraton" (det hette inte Star Wars då), med de två första filmerna (nr 4 och 5) ena kvällen och den tredje (nr 6) kvällen efter. 👽🚀

Scala var jag aldrig på, för den visade bara porrfilm. 😊

Svea minns jag inte om jag var på. Capitol var jag inte heller på, men när den hade bytt namn till Sandrews så var jag där rätt ofta. Såg bl.a. Forrest Gump och Moment 22 där.

Övriga biografer i artikeln minns jag inte, mer än möjligen Odéon, men jag är inte helt säker. Tror aldrig jag var på den.

Filmstaden var jag på när jag såg Star Wars: Episod II – Klonerna anfaller, men det var innan de flyttade biografen från Södergatan till Mäster Palms plats. Har inte varit i den nya lokalen.

#0 Biobesök illustreras ofta med en publik med popcorn i pappskålar. På den tiden jag var frekvent biobesökare (<15 år) var det inget givet tilltugg i biosalongen, men numera verkar det vara vanligt bland bänkraderna, kanske efter amerikansk förebild. Däremot åt vi matinébesökare choklad och annat godis inhandlat i foajéns kiosk.

#36: Har aldrig ätit popcorn på bio. Jag minns inte om jag någonsin konfronterats med popcorn i foajén, men det är möjligt….kanske glömt eller missat…
Min biofavorit var ett paket Nickel…🙂

#36: Minns inte om jag ätit popcorn på bio. Det var inte så vanligt förr. Senaste (sista?) gången jag var på bio var vi i en affär en bit bort och köpte en påse lösgodis istället.

Popcornen på bion var svindyra, så vi snackade om att man kanske kunde poppa hemma och ta med i en påse. Fast jag tror inte det är tillåtet numera att ta med eget godis. 😊

#10 #11 Numera vill allt fler biografer kunna servera alkohol till biobesökarna. Lär väl inte gå så bra ihop med vår puritanism kring prat i bänkarna under filmvisningen? 😏

#39: Har svårt att se hur drickandet skall gå snyggt till. Blir det inte besvärligt att hantera ett glas i mörkret, och var skall man ställa det ifrån sig…?
Vi får förutsätta att de löser det…..🙂

På förekommen anledning kommer jag att tänka på Hansa Theater i Hamburg (som jag en gång besökt).
Där är varje sittplats försedd med ett litet bord, där både drycker och goda bakverk m.m. kan hanteras utan spill eller kladd…

#40 Ser att en stor filmkedja i Göteborg tar 115 kronor för ett glas vin och 79 kronor för cider och öl, vilket kanske avskräcker från stor konsumtion på plats? Kan f.ö. tänka mig att öldrickande ökar antalet toalettbesök under filmen…🥂🍷🍿🥳

#12 När det som händer i biosalongen blir mer uppseendeväckande än det som händer på vita duken…🤦‍♂️ (Den stillsamma musiken i högtalarna tycks inte ha haft någon lugnande inverkan.)

#42: Om detta är framtiden, känner jag mig stolt över att "inte hänga med i tiden"….😎

Busvisslingar och flygande godispapper ligger mer i fas med vad jag är van vid….🙂