Kom att tänka på Kullamannen, en barn- och ungdomsserie på TV i slutet av 60-talet.. Skrämmande 😃

Det är rofyllt på sommaren ute på sjön.. Men jag var mer landkrabba i min barndom och ungdom.

Ja, Kullamannen spelades in i trakterna. Delar av den åtminstone, dock inte just där. Grottan de var inne i låg inte ens i närheten av Kullaberg, utan det var Tykarpsgrottan vid Hässleholm.

Gården däremot ligger på Kullaberg. Den heter Himmelstorpsgården och är inringad på kartan. Söftingsgrottan ligger vid "1:an". Kullens fyr ligger där den högra stjärnan är, ute på spetsen till vänster.

Min bror, kompisen (som min bror seglade med) och jag var ofta ute på sjön. Oftast hade vi kompisens båt, för den var mer robust när det gällde att lägga till vid klippstränder. Fast den läckte rätt mycket, så det gällde att vara snabb med öskaret. 😃

Var vi inte på sjön så var vi i sjön. Det blev väldigt mycket badande på somrarna. Så här såg badplatsen ut. Fast i början hade vi en annan brygga, som gick längre ut i vattnet och saknade ledstänger.

En sommar hade vi dykarklubb. Då ritade vi en karta över stranden och rutade in den. Sedan tog vi en ruta om dagen och snorklade runt och kollade vad vi såg i vattnet. Vi noterade allting noggrant i en loggbok, som vi förvarade i en trälåda.

I den hade vi även våra snorklar, cyklop och simfötter. Den var tjusigt dekorerad med namnet på vår dykarklubb (som jag inte minns längre) inbränt med hjälp av solen och ett förstoringsglas. 🙂

(Det är inte jag på bilden, ifall någon undrar. Jag fotograferade ju. 👍)

Jag har bara åkt med buss ner till Helsingborg en gång för snart 30 år sedan. Vi skulle på skolresa till Köpenhamn. Det var strax innan skolavslutningen så den kan ju räknas som ett sommarminne det också 🙂

Ja, skolresor innan sommarlovet hör absolut till sommarminnena. 🙂

Så här i tider av "hemmasittande" pga Corona/Covid-19 så fann jag "Kullamannen" på SVT´s öppna arkiv. Mycket nostalgi, men tycker ändå att serien är väl värd att se. För oss Nordvästskåningar blir det lite extra krydda med tanke på att serien spelades in i just NV Skåne. Att se färjan lägga till i Helsingborg, fina vyer från Kullaberg men även Hovs Hallar…väldigt trevligt. 

Här finns en lång artikel om serien, som hade 50-års jubileum 2017:

 ”Två vita, två blå.” ”Victoria med c.” Alla som har sett Kullamannen kommer ihåg uttrycken från tv-serien, som fick svenskarna att sitta klistrade vid tv:n när den började sändas den 23 december 1967. Många minns den som skrämmande – det svartvita fotot, den suggestiva musiken och den elake Ludvig, spelad av Bengt Brunskog, som var otäck på riktigt mot små barn. För dem som inte har sett Kullamannen handlar filmen om fyra barn, som upplever sitt mest spännande sommarlov i trakten runt Himmelstorpsgården, där sägnerna om Kullamannen fortfarande lever och den täta bokskogen skapar en trolsk stämning.

https://www.kullaliv.se/se/aktuellt/kullamannen/

https://www.kullaliv.se/se/las-magasinet/sommaren-2013/

Länk till SVT öppet arkiv:

https://www.svtplay.se/kullamannen

#6 Min kusins klasskompis hade en liten statistroll i ett avsnitt av Kullamannen. Minns dock inte i vilket. Det var en scen som utspelade sig i Höganäs i alla fall, och vad jag minns hade hon till och med en replik. 🙂

Eftersom jag själv har promenerat uppe på Kullaberg många gånger så hade jag väldigt roligt åt att det bara tog några minuter för barnen att gå från Himmelstorpsgården till Kullens fyr. Man kan ju se på kartan i #2 hur långt det är.

Vet inte säkert hur lång tid det tar i verkligheten, men jag skulle tippa på åtminstone en timme, förmodligen två. Det är ju väldigt kuperad terräng. Bara att gå från busstationen i Mölle (när den fortfarande fanns) upp till Kullagårdens värdshus tog 45 minuter. Fast då hade vi förstås skidor att släpa på också. 😃

När jag var barn så tillbringade jag somrarna på landet i ett torp mitt i skogen utan el och telefon. Det var paradiset för det var lugnt. Inte den kriminalitet som idag  finns överallt. Men lite rädd blev man som barn när dom på radion berättade att en rymling på flykt var lös, men den tog dom fast ganska snabbt.

Jag minns sorgen när semestern för föräldrarna tog slut och man var tvungen att åka hem. Visst fanns TV och TV-spelet, man hade sommarlov fortfarande och kompisarna som ville spela fotboll långt fram på kvällen tills det blev läggdags. Men somrarna på landet är något jag tagit med mig och minns ännu.

Minns barndommens skolavslutningar. Då brukade vi bland annat sjunga Carl-Antons vackra visa "Om maskros och tjärdoft."🌞 Så här års brukar man känna glädje och längtan inför sommaren, precis som i visan. Men i år känns allt vemodigt och ovisst.

#10 Sommaren är inte som i barndomen. Jag tycker sommaren numera är en enda stor plåga. Allt står stilla och man  är fast och bunden och man tar sig ingenstans på grund av katten fastän han är min käraste ägodel. Det är nästan så man längtar till augusti  redan i maj nu för tiden så det tar fart igen och föreningsliv och annat socialt drar igång igen efter sommaren. Men man har ju dom ljuva sommarminnena kvar från barndomen..

#11 Jag älskar katter, men på grund av allergi, kan jag inte ha någon. Som barn, brukade jag meta i en å strax intill mina föräldrars sommarstuga. Varje gång jag gick ner till bryggan med metspöt brukade alltid grannens katt "Missan" följa med mig. Hon brukade sitta bredvid mig på bryggan. Så fort jag fick en fisk, så blev katten galen, och ville äta upp den så fort som möjligt. Hon älskade rå fisk. Katten blev 8 år, så det blev många trevliga fisketurer tillsammans under de åren.😸

#12 Apropå katter.. Vi hade ett lodjur som strövade runt sommartorpet. När jag kom upp i tonåren ville jag inte följa med dit. Det var en tonårsrevolt, men en helg följde jag med.. Och gick ut på natten och gick in i skogen och satte mig på en stubbe vid ett karlhygge och såg både lodjur, grävling, älg, och rådjur dyka upp. Häftigt för en kille som bara hade hårdrock och tjejer i huvudet. Det var nog runt midsommar för det blev aldrig riktigt mörkt den natten. Och jag gjorde om detta igen flera gånger den sommaren.

#9 I det fallet hade jag tur, för vår sommarstuga låg så till att min far kunde köra till och från jobbet på ca 10-15 minuter, och min mor var hemmafru när jag var barn, så vi flyttade ut dit samma dag som skolan slutade och flyttade hem någon dag innan den började igen.

Något år stannade vi till och med kvar lite längre, för det gick att åka skolbuss även därifrån. Visserligen fick jag gå någon kilometer till busshållplatsen, men det var en naturstig med mycket att titta på, så promenaden hem kunde ta mer än en halvtimme ibland.

Katten flyttade naturligtvis med och hon visste precis när det var dags. Vi började ju köra ut grejor (kläder m.m. för hela sommaren) redan några dagar innan skolan slutade, och då hoppade katten antingen in i bilen och lade sig i baksätet, eller också satte hon sig framför bilen för att vi skulle se att hon inte var med. 🙂

Vi hade el och telefon, men det dröjde rätt länge innan vi fick rinnande varmvatten indraget. Så vi fick värma vatten på spisen för att tvätta oss. Det tog också rätt lång tid innan vi fick vattentoalett, så det var ett drygt jobb för min far att släpa ut "dasstunnorna" när det var dags för hämtning. Vi ville faktiskt inte ha vattentoalett, för vi var rädda att det skulle förstöra vattnet i havet där vi badade.

Ett annat sommarminne är när vi skulle sjunga inför föräldrarna och andra  på skolavslutningen i kyrkan. Ett år skulle vi sjunga The Beatles Yesterday. Vi höll på i skolan och "repade" och våndades inför skolavslutningen i början av juni. Nu i efterhand minns man tillbaka och tänker, Vad var det att vara orolig över? Men det var så under en trygg och bekymmersfri barndom.

#8 Ja, vi som känner till trakterna vet ju att det är ihopklippt och inte alltid överensstämmer med verkligheten. En del scener är filmade på Hovs Hallar t ex.

Första maj är väl inte sommar direkt, men ett försommarminne duger det väl som: från min barndom i Värmland minns jag hur vi "majade" den första maj, och på Institutet för folkminnens hemsida ser jag att även tidigare generationer gjorde detsamma.

"Som barn skulle vi alltid ut och ”maja”. Min lilla-syster och jag fick saft, smörgåsar, en bulle och vad som var väldigt viktigt i matsäcken var kokta ägg. Vår mamma packade iordning varsin kasse åt oss och en filt att sitta på och förmaningar att se oss väl om för ormar (…) Huvudsaken var att få sitta ute och äta matsäck, då första maj sågs som den första sommardagen."---

Berättat av: Kvinna född 1933, Värmland (arkivnummer DAGF 906:2)

#6: För några veckor sedan var "Kaj" (Olle Myrberg) och "Peter" (Håkan Waldebrandt) från Kullamannen tillbaka vid Himmelstorpsgården. De hade då några guidade visningar och berättade om inspelningen. Det dokumenterades med en ca en timme lång video som finns på YouTube.

#18 En tanke som slog mig. Handlingen var förlagd till Skåne, men var det någon som prata skånska? Samma med Åshöjdens BK.. ja någon statist i publiken möjligtvis annars så var det stockholmsskådisar som Bengt Brunskog och Göran Ragnerstam 🙂

#19: De lokala statisterna pratade skånska, men såvitt jag minns kom barnen med familj från Stockholm. Så det var ju logiskt att de inte pratade skånska.

Men annars är det alltför vanligt att skådespelarna inte pratar den dialekt som pratas där filmen/serien utspelar sig. Förutom då den gräsliga "skådespelarsmåländska" som pratas i Utvandrarna och Raskens till exempel. 🙂

Om inte ett sommarminne så åtminstone ett försommarminne dyker upp så här års- de tider man "majade", alltså gav sig ut på utflykt den 1 maj. Hemma på bruket var det viktigt att gå ut och demonstrera på första maj, men lika viktigt, åtminstone för oss barn, var att bege sig på vårutflykt denna dag.

Som sladdbarn i familjen minns jag hur jag och far och mor åkte ut för att maja i vår lövade Volvo Duett, men jag minns också cykelturer med kamraterna, när vi trampade iväg försedda med sockerdricka och hembakta bullar. Färden blev sällan mer än några hundra meter- men vi hade i alla fall "majat"! Föga visste vi väl då att vi upprätthöll en gammal folklig tradition. 😊

#2 ff Kullens fyr är "månadens fyr" i GP.

#22: Har varit uppe i fyren ett par gånger. Det var på den tiden det kostade två kronor att gå upp där. Man lade pengarna i en bössa - om man ville. Ingen kollade att man verkligen gjorde det, men det gjorde man.

Apropå sommarminnen: till årstiden hör ju en lite lättare klädstil- kortbyxor till exempel är ju ett populärt plagg så års. Nu viskas det om en comeback i större skala för Hawaiiskjortan- den såg vi inte komma! Väl? 🍍🍹

#24: Kan inte minnas att jag - eller någon i min omgivning - någonsin ägt en hawaiiskjorta. 😁

#25 Tror jag kan ha en "falsk" sådan i garderoben, i så fall från Florida. Skall kolla när jag samlat lite mod…😉

#26: 😁

Nu när sommaren går mot sitt slut. Ett stycke jag hörde på radion som barn på sommarlovet. Så vackert så det gör ont. Lars-Erik Larssons Romans ur Pastoralsvit op. 19

#28 Ja, det är ett vackert stycke! Många ur den äldre generationen minns det också som självskrivet när radion spelade seriös/dämpad musik när något allvarligt hänt. Startade man radion (eller TV utanför ordinarie programtablå) och hörde Pastoralsvit spelas så innebar det ofta att något tragiskt inträffat.

#29 Många sommarminnen från barndomen av klassisk musik då man lyssnade mycket på radio ute på landet.

#30 Lite OT så saknar jag "Klassiska hörnan" på Musik iFokus som ligger i träda sedan länge.

#29: Senast det hände tror jag var när Palme mördades, men jag kan minnas fel.

#32 Jag har inget senare minne. Numera är ju nyhetsredaktionerna snabbare att komma i sändning, och därmed har kanske de här inslagen blivit överflödiga.

#33: Förmodligen. Gissar att det möjligen återkommer när kungen dör, men knappast statsministern.

#34 För ett decennium sedan vållade ett musikstycke på radion olustkänslor.

Källa.

#35: Har ibland undrat när det varit avbrottsmusik på P4 Plus, men har mest trott att det var P2 som råkat ta över sändningsfrekvensen. 😊

Ett av våra mest kända sommarminnen i lyrisk form är väl Pär Rådströms text "Minns du den sommar" (original "Greenfields) som Gunnar Wiklund spelade in 1961. "”Minns du den skogen, i sommarnattens ljus? Minns du den stigen, vi gingo till ditt hus?"- Rådströms bruk av den ålderdomliga pluralformen "gingo" föll märkvärdigt väl in i sammanhanget.

Länk.

#21 Första maj var förr valborgsmässodagen, som på många håll i första hand innebar inledningen på sommaren, innan dagen "politiserades". Kvar blev dock Valborgsmässoaftonen.

Som vi varit inne på tidigare firades maj månads inträde ofta genom att man begav sig ut i naturen för att "maja". Om detta och diverse annat förknippat med månadsskiftet april- maj skriver ISOF här.

Kul att se att den klassiska kioskentreprenörandan lever bland morgondagarna! Några av oss har väl själva stått på tomtgränsen och försök att sälja saft till förbipasserande på sommarlovet, eller åtminstone sett det som motiv på film.

https://www.sverigesradio.se/artikel/barnen-i-hallstahammar-har-en-kiosk-pa-hjul

#39: Företagsamma barn. 👍😊

#38: Att maja, lär betyda "att klä med löv" det är därför det heter att man klär majstången till midsommar.

Sådan seder är säkert urgamla, från långt före kristendomen kom hit. Det är också därför vi firar jul när många andra länder firar "Cristmas"

#41 Ja, det kände jag till redan innan jag läste det i artikeln ovan (#38), men det där med papegojskjutning som möjlig del i seden med majstång var en överraskning. 😏

Förmodligen finns det många lokala varianter, människor måste ju roa sej även för 2000 år sedan!

#39 ff Ännu en stolt kioskägare. 😊

"Sommarlovet är inte vad det en gång var, för Sverige är inte vad det en gång var, på 50-talet eller 70-talet eller 90-talet. Mamma är inte längre hemmafru och mormor och morfar har numera egna semesterplaner med sina kompisar. Sommarlov, sköna sommarlov, det är har blivit dags att uppdatera denna kvarleva från en tid som sedan länge flytt", tycker Susanna Birgersson på GP:s ledarsida idag. Birgersson anser med andra ord att längden på ledigheten är otidsenlig.

#45: Ja, det kan nog vara svårt för heltidsarbetande föräldrar att få ihop barnpassningen i två månader. Så lång semester har de ju inte - om de inte delar på den och tar ut allt under sommarmånaderna.

Att ha hitta ett gammalt vrak på havsbotten- vilket sommaräventyr för dem att minnas senare i livet…😊

#47: Inte varje dag det sker direkt. 😊

#47 Bra att någon ansvarig intresserar sig för fyndet när de tydligen har semester på Länsstyrelsen. 🙄