Hade naturligtvis en riktig Barbie också - och hennes lillasyster Skipper samt kompis Midge.

De hade en hel del kläder. Här är några av dem. De flesta har min mor sytt/stickat/virkat.

Vilka fina kläder - din mor var mycket duktig!

Ja, hon var väldigt duktig på att sy. Fast så var hennes mor sömmerska också. Sykunskaperna har dock inte ärvts ner till mig, för jag kan bara sy tillräckligt för att laga sömmar som gått upp. Äger inte ens en symaskin. 🙂

Här är några av mina gamla sparbössor. Använde dem oftast inte som sparbössor, utan lekte med dem.

Pojken och flickan bakom bilen hade ett loppspel i botten. Man tog loss den genomskinliga plastkoppen och tog ut plastbitarna. Sedan gällde det att försöka få plastbitarna att hoppa ner i koppen.

Hundarna i mitten, bakerst i bilden, var inga sparbössor utan bara leksaker.

Är det ingen annan som har foton på sina gamla leksaker?

#5 En sådan där grön tax hade jag också! 🙂

#7 Kul. 🙂

Undrar om det var någon som använde dem som sparbössa? Vill minnas att de inte är särskilt stabila, och i utdraget tillstånd tror jag inte man kan ha så mycket pengar i dem utan att de säckar ihop.

De delades ut under sparbanksveckan, troligtvis i slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet. Egentligen fick man bara en enda, men eftersom min far jobbade i banken så brukade min bror och jag få lite fler - om vi ville.

I dag hittade jag min gamla orm från 80 - talet. 😊

Det var längesedan man såg en sådan. Har inte själv haft någon dock. 🙂

Hittade av en händelse min gamla dockservis, som jag fick i present när jag fyllde tre år. Trodde jag hade den i källaren, men den hade hamnat i en plastpåse i ett skåp med en massa gamla spel.

Så här ser kartongen ut. Den är välanvänd och därför ihoptejpad. Idag hade det inte gått att ha ett sådant mönster men på den tiden gick det för sig.

Den var ordentligt inpackad. Tror det är min mor som ligger bakom det, för den var alldeles för snyggt invirad för att det skulle vara jag som gjort det. 😄

Har lekt en hel del med den, men trots det är den förhållandevis välbevarad. Vill minnas att det ska ha gått av en flisa någonstans, men hittade inte skadan, när jag kollade servisen som hastigast, när jag packade upp den.

Packade dock inte upp mer än en av de fyra faten och assietterna, så det kanske var någon av de jag inte packade upp som var skadade.

Det finns inga stämplar på servisen och det enda som står på kartongen är det här. Har försökt hitta något om det märket, men inte lyckats.

Tack för dina bilder Carmarino. Jag har kusiner som ville bjuda på kaffe och tillbehör. Och leka lite vuxet innan moster skrek att maten var klar.

Kommer faktiskt inte ihåg om vi någonsin hade något drick- och ätbart i servisen, men jag tror inte det. Fast det hade ju gått bra att ha det, för servisen är "fullt funktionsduglig". 😊

När jag letade efter något annat i en låda så hittade jag den här - men inte det jag egentligen letade efter. 😁

Wonderplast, en gummiliknande massa som man kan forma ungefär som modellera, men den här går även att rulla till en studsboll. Tror den är från slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet. Vill minnas att den fanns i olika färger, men jag är inte helt säker.

Har försökt hitta den på nätet genom både sökning på namnet och med bildsökning, men får inga träffar som liknar den här. När jag körde bildsökning i Google-appen så fick jag träff på Solstickan tändsticksaskar. 😄 När jag sökte på Wonderplast så fick jag upp en massa alternativ som inte alls stämde in på det här. Så det verkar inte som om det är så många som har kvar sina Wonderplast.

Massan var ganska sval, och därmed lite trög att få upp ur asken. Därför försökte jag inte göra det. Tror dock att den fortfarande går att använda.

#17 Den har jag aldrig hört talats om.

#17 Modellera lekte jag med och även "Slajm" som fanns i flera färger på burk som såldes i matbutikernas barnhörna.

#18: Nej, den verkar inte vara särskilt vanlig. Har för mig att det var flera av mina kompisar som också hade sådana burkar, men jag har inte lyckats hitta något som helst om dem på nätet.

#19: Modellera vill jag minnas att jag hade, men vet inte hur mycket jag lekte med den. Var väl inte så kreativt lagd. 😊

Slajm hade jag inte vad jag kommer ihåg. Däremot gjorde vi ofta trolldeg och modellerade med. Den var billig och lätt att göra själv - fast jag har för mig att det var min mor som rörde ihop den åt oss. 🙂

https://www.ica.se/recept/trolldeg-grundrecept-721375/

#21 Trolldeg gjorde morsan också åt oss barn.

#22: Det är många som gör den fortfarande, men numera kallas den tydligen porslinslera.

Meccano minns jag med saknad men också fasa. Kompisarna byggde allt från lok till lyftkranar, men jag lyckades inte få till någonting. Där grundlades nog min livslånga teknikskräck…🔨🤦‍♂️

#24: Har för mig att min bror hade Meccano - också. Han var väldigt intresserad av allting tekniskt och att bygga, så förutom Meccano han hade både Lego och modelljärnväg.

Det intresset har fortsatt hela livet för honom. Orken räcker inte riktigt till för att bygga fler hus, men annars är det hus och modelljärnvägar som är det största intresset. Fast numera bygger han bara hus på datorn. Däremot bygger han fortfarande modelljärnväg fysiskt. 😊

Meccano hade jag inte. Däremot byggde jag modellflygplan. Brukade få en låda med delar, ritning och klister i julklapp som jag roade mig med i mellandagarna.

#26: Ibland undrar jag om inte föräldrarna såg till att ge sådana julklappar som höll barnen sysselsatta i flera dagar, så att föräldrarna kunde koppla av efter julstressen. 😄

Fast vi barn uppskattade ju julklapparna ändå. Vi fick alltid böcker i julklapp, så på juldagen var det nästan knäpptyst i lägenheten för alla satt och läste. Den dagen fick vi inte störa min mor. Hon var helt slut efter nästan en hel månads julförberedelser och behövde en vilodag.

Fast vi led ingen nöd direkt. Kylen var full med mat och gottebordet var fortfarande välfyllt, så vi tyckte det var väldigt trevligt att bara ligga/sitta och läsa tills vi var hungriga. Är dock lite osäker på om vi faktiskt blev hungriga, efter att ha snaskat i oss en massa julgodis hela dagen. 😊

Lego var jag inte så intresserad av fastän kompisarna hade hinkar och byrålådor fyllda med bitar.

Jag lekte med lego jag också, men jag tror jag lånade av min bror. Minns inte att jag hade något själv. Fast jag kan minnas fel. Var dock inte lika intresserad av det som han. Lekte mest med Barbie och sedan ritade och skrev jag mycket. På den tiden var man ju ute och lekte mycket mer, så mina kompisar och jag lekte detektiver, hotellägare med mera.

#29 Jo det var mycket utomhuslek också. Fotboll och puck var kära leksaker.

#30: Inte för mig. Fast jag gick på konståkningskurs en termin när jag gick på mellanstadiet, och mina kompisar och jag tillbringade nästan alla eftermiddagar/kvällar efter skolan på isbanan. På helgerna blev det åtskilliga timmar där. Det fanns inte så mycket mer att göra i byn där jag växte upp. 😊

Tänk om man behållit alla gamla Dinky Toys som man hade som barn. Det var faktiskt Meccano som introducerade dem [1934). Fabrikationen påminner en del om Disneys tomteverkstad.

#32: Många av dem gick väl sönder?

#33 Javisst var det så, även om många var väldigt stryktåliga, och för att de skulle betinga något värde idag hade de nog behövt vara kvar i originalkartongerna.

#34: Har ett vagt minne av att jag hade en silverfärgad sportbil av något slag. Dörrarna gick att öppna har jag för mig. Vet inte om den ligger i någon låda i källaren eller om den kommit bort i någon flytt. Eller kanske min bror fick den. Vet dock inte om det var en Dinky Toys-bil.

#35 Det fanns flera konkurrerande märken förstås, ett var Matchbox, vars leksaksbilar i tändsticksasksformat numera hittat vägen till ärevördiga Bukowskis aktionssajt. Företaget tillverkade leksaksbilarna 1947-82.

Jag gillad danska Tekno bilar mest. Där man på en del kunde trycka ned lite på ena framkanten, så svängde framhjulen åt det hållet.

#36: Min bil var större än en tändsticksask så det var nog ingen Matchbox heller. Har för mig att det stod en del information präglat på underredet av bilen - om jag bara kunde hitta den. 😊

Kollade fotot på min brors nostalgiskåp, men bilen finns inte med där, så han har den tydligen inte. Däremot har han en gammal "farmor anka-bil", men den är ju mycket större.

https://nostalgi.ifokus.se/discussion/1482223/era-nostalgiska-saker#24

Här är några bilder på engelska modell bilar och en motorcykel jag har kvar, de tre större bilarna är Dinky Toys.

När jag flyttade bort från Sverige skänkte jag bort alla mina gamla leksaker från sextiotalet. Idag, när jag ser hur mycket de skulle vara värda, ångrar jag mig. T.ex. hade jag massor av matchbox bilar. Den här hade jag (var min älsklingsbil) och den säljs för 35 euro nuförtiden:

https://www.ebay.at/itm/224909127400?hash=item345da0eee8:g:GkIAAOSwIIhiJiKf

Jag läste att somliga är värda flera hundra euro. Jag skulle nog ha fått ihop en fin summa pengar om jag skulle ha sparat upp dom. Jag minns inte alla, men jag minns att jag hade en Chevrolet Impala och en Aston Martin.

Min Chevrolet Impala skulle idag vara värd 349 euro:

https://www.ebay.de/itm/331203218805

Jag hade också Dinky Toys och Corgi Toys bilar. Jag minns att jag köpte den första Corgi Toys bilen på sextiotalet där man kunde öppna alla dörrar, motorhuven och bagageluckan. Men jag minns inte vilket märke det var.

#40: Ja, det är nog många som har haft "skatter" i gömmorna, men slängt dem när de inte haft plats eller vid någon flytt. Man tror ju oftast inte att gamla leksaker kan ha något värde. För det mesta har de nog inte det, men det finns ju undantag.

#41:

Ja och sen tänker man ju i den åldern inte på livet 50 år senare heller, som är sååå långt borta att det känns som att det aldrig kommer. 😄

Jag hade också massor av gamla serietidningar från sextiotalet som idag kanske skulle vara värda en hel del, t.ex. Kalle Anka, Fantomer, Stålmannen, Knasen, Serie Magasinet osv.

#42: Nej, och man tänker definitivt inte på att leksakerna kan bli värda något långt fram i tiden, om man bara vårdar dem ordentligt. Mina barbiedockor skulle nog inte inbringa många hundralappar i det skick de är nu (se #1). 😊

Min bror och jag hade hela årgångar av Kalle Anka, och jag hade många Kalle Ankas pocket. Samtliga hade dock lästs åtskilliga gånger, så skicket var därefter. Dessutom hade vi slagit hål i tidningarna och satt in dem i en pärm.

#43:

Jag hade alla Kalle Anka årgångar från ungefär 1962 till slutet av sextiotalet. Varje torsdag kom det ut en ny. 😊 Hade också en massa pockets. Dom skulle jag idag kunna sälja för flera hundra euro tillsammans. Men jag skänkte bort alla.

#44: Vi prenumererade på Kalle Anka, men jag minns inte hur många år det var. Pocketböckerna köpte jag själv och jag hade rätt många. Tror jag gav dem till någon loppis för länge sedan. Eller också hittar jag dem i någon låda i källaren. 😄

#17: Den där studsleran hade jag också, samma färg. Den var lite speciell, gillade den! 🙂 Har aldrig heller sett den sedan.

^{Bilder från pixabay.com}

De leksaker som finns kvar från min barndom finns nog i mitt föräldrahem, kanske det finns några brädspel här eventuellt, har dock inga bilder. 🙂

🔫🪃
Hittade följande bilder på internet, som fick mig att minnas! 😊 Av de leksaker som visas i länken hade jag:

• Gula plaststyltor,som i bilden ovan. Har gått med höga i trä hos kompisar.
• Karusell fanns i en lekpark, det var kul!
• Spelat kula har man gjort!
• Kinaschack
• Snörlekar. Skulle inte kunna det idag.
• Plockepinn
• Fia med knuff
• Fortunaspel tror jag inte jag hade men har nog spelat hos någon kompis.
• Stearinbilder
• Pappersloppa
• Jojo
• Sälgpipa
• Barkbåtar

I övrigt minns jag att man hoppade hage och twist. 😊

#46: Roligt att det inte bara är jag som kommer ihåg den. 🙂

Dessa lekte jag också med, hittade bilderna på pixabay.com 🙂

#47: Kan inte kolla länken på mobilen. Det kommer upp en ruta om att sajten vill skicka notifieringar till mig, och det händer inget när man klickar på något av alternativen, så jag kommer inte vidare. Får kolla den på datorn istället. 🙂

#48: Har tänkt på den ibland, inte bara nu när jag såg din bild! 🙂 Den var så speciell med sin konsistens och att den gick studsa som en studsboll! 🙂

Vanliga studsbollar hade man ju också men det var extra kul att man kunde forma leran till en boll som studsade lika bra som en studsboll! 🙂

#50: Konstigt! 🤔 För mig funkar det, kommer direkt till artikeln. Om du har facebook kan du prova den här länken

#49: Labyrintspelet var min värsta mardröm. Lyckades aldrig ta mig igenom det. Rubiks kub klarade jag inte heller. Min brorson däremot är (var?) tydligen en av de snabbaste i Sverige på att klara av den. 😊

#51: Ja, den var väldigt flitigt använd av mig. Gjorde alla möjliga sorters figurer av den också. 🙂

#52: Har inte facebook, men det funkade utan problem när jag öppnade länken på datorn nu. Det är rätt dumt på mobilen, för ofta lägger sig de här rutorna med diverse "godkänn de här inställningarna" över hela sidan och man kommer inte vidare utan att fylla i dem. I det här fallet så gick det dock inte ens att klicka på något av de två alternativen som fanns, så jag kom aldrig förbi rutan.

#47: Känner igen alltihop faktiskt. 😁

1. Styltor tillverkade min far till mig och min bror. Det var dock inte helt optimalt att gå med dem på gräsmattan eller grusvägen, och vi hade inte något annat i närheten att gå på.
2. Karusell åkte vi en hel del när vi var på besök hos farmor och farfar och mormor och morfar. Det fanns en inte så långt därifrån nämligen.
3. Tror att jag fortfarande har kvar en kasse med gamla rullband. Bandspelaren vet jag däremot inte vart den tog vägen.
4. Hade en hel del spelkulor. Minns dock inte att vi spelade särskilt ofta med dem. Vår katt gillade däremot att leka med dem. Hon bar den en och en i munnen och radade upp dem ovanför trappan. När hon fått ihop en 15-20 stycken så puttade hon på dem med tassen så att de trillade ner för alla 21 trappstegen med ett faslig oljud. 😄
5. Tror faktiskt att jag fortfarande har kvar mitt kinaschack, men är inte helt säker.
6. Snörlekar lekte vi ofta. Kommer dock inte ihåg särskilt många av dem.
7. Plockepinn tror jag också att jag fortfarande har kvar. Vi spelade det rätt mycket.
8. Samma gäller Fia-spelet. Det vet jag att jag har kvar.
9. Kulspelet hade jag inte själv, men vi spelade hos en kompis som hade det.
10. Stearinbilder gjorde jag ofta. Särskilt på hösten när det började bli lite mörkt och kulet. Då var det mysigt att sitta inne med ett levande ljus och droppa stearin på gamla seriestrippar i dagstidningen.
11. Vi hade ingen lada själv, men en del av kompisarna hade, så det hände att vi lekte där.
12. Loppan gjorde vi mängder av. Både med ord, namn och färger som alternativ.
13. Minns inte om vi hade tefat i plåt, men runda tefat i plast hade vi i alla fall.
14. Jojo har jag fortfarande kvar.
15. Sälgpipa har jag ett vagt minne av att jag haft någon gång, men jag minns inte om jag täljde den själv.
16. Knallpulverpistol hade jag en, men det hände att vi använde stenar också.
17. Barkbåtar minns jag inte att vi gjorde, men däremot båtar av vanliga träbitar.

Stearinbilder var ngt nytt.

https://forshaga.blogg.se/2012/march/stearinbilder.html

#53: Nä, ingen av dem var lätt! Men tror jag fixade labyrinten ibland, kunde dock kräva många försök! 😁

Rubiks kub har inte jag heller på min topplista. Jag kan kanske eventuellt ha fixat en sida men det är jag inte säker på. Det är imponerande med dem som löser hela kuben, och de som gör det väldigt snabbt - det går över mitt förstånd!!

#55: Ja, det är väldigt irriterande, händer då och då för mig också! Just den artikeln gick bra att gå in och läsa men när jag senare klickade på en annan länk som ledde till samma hemsida men en annan artikel blev det för mig som det nu blev för dig.. Suck, säger man då! 😁

#56: Vilken lustig katt ni hade! 😂🤣

Stearinbilder var kul och mysigt, det har man gjort en hel del. 🙂

#57: Vi gjorde det alltid på dagstidningar. Där är ju inte särskilt blanka, men det funkade jättebra ändå. Fast bilderna blev ju inte i färg förstås. 🙂

#58: Minns inte hur snabbt min brorson fixade det, men vill minnas att det var under 20 sekunder. Sedan hade han några mer avancerade varianter av kuben också, och de tog lite längre tid. 😊

#60: Ja, hon var väldigt speciell. Första gången det hände satt vi och åt i köket, vilket låg bredvid rummet med trappan. Plötsligt hörde vi en fasligt oväsen och när vi gick och tittade såg vi en massa spelkulor spridas över hela golvet. 😁

När alla kulorna hade kommit ner gick katten och samlade ihop dem och bar upp dem för trappan igen. Sedan puttade hon ner dem allihop. Hon höll på så nästan hela dagen. Vet inte hur hon hade kommit på det, för jag kan inte minnas att vi hade gjort det någon gång.

#62: Imponerande! 👍🏻🙂

#63 Finns det en låt om det också! "Sotis, vad tänker du på?" 😁

Katter slutar aldrig att förvåna en! 😁

#64: Ja, fast katten hette inte Sotis, utan Sofie, men Sotis passar ju bättre att sjunga. 😄

Har faktiskt träffat Totte Wallin när han signerade skivor på ett varuhus. Det var inga andra där, så vi pratade några minuter. Fast det var ju långt efter katten lekte med kulor, och låten var redan skriven. 😊

En äldre tråd med samma rubrik har stängts (men besök den gärna!) och en tvåa har lagts till i rubriken ovan.

Leksaken Furby som var en "vill ha" för många barn i slutet på förra seklet gör comeback försedd med en mängd moderniteter.

Var nere i källaren igår och passade då på att fotografera några av mina äldsta leksaker. Här är min Emmaljunga dockvagn, med docka i.

Den ser exakt ut som en riktigt barnvagn, in i minsta detalj.

Min far, med lite hjälp av min storebror, byggde ett dockskåp till mig. Det är rätt illa medfaret, så min bror har lovat renovera det. Lekte nog rätt "vilt" med det. 😁

En docksäng har jag också. Minns inte om min far byggde även den, eller om den är köpt.

I docksängen låg det två dockor, en nalle och några "gosedjur" (dåtidens variant).

Bägge dockorna är blunddockor. Här är den första. Om jag minns rätt är det min mor som har gjort kläderna.

Den här dockan har jag nog lekt "hårfrisörska" på, för håret är rätt rufsigt. 😊
Tror att min mor sytt kläderna till den också.

Nallen är rätt "skabbig", så den lekte jag tydligen också med rätt mycket.

Den här ekorren tror jag är den första leksak jag fick. Den är förhållandevis välbevarad, trots att jag nog lekte mycket med den.

Tror inte jag lekte fullt lika mycket med den här ekorren, och den är av lite senare datum än den i #75.

#70: Nu har min bror renoverat mitt gamla dockskåp. Det är inte helt klart än, men avsevärt bättre än det var tidigare. Han har till och med kopplat in belysningen. Den fanns där även tidigare men fungerade inte, så han har gjort om den.

Sovrummet. Sängen och sängborden är nya, men resten är original.

Trapprummet. Tror allt är original. Möjligen är taklampan ny.

Badrummet. Allt är original.

Vardagsrummet. Soffan och soffbordet är nya, resten är original.

Köket. Allt är original.

Golven i alla rummen ska läggas om/renoveras, för de har lossnat från underlaget som synes.

Helt underbart att se hur fint det kan bli.

#83: Tack. Ja, han är duktig på att bygga och renovera. Dessutom tycker han det är så roligt att han frågade om han kunde få dockskåpet av mig. Självklart fick han det. Jag har ändå inte plats till det.

Kan du inte visa honom mina dockskåp? Bor han i närheten så kunde det vara roligt för båda att prata tekniker när det gäller små saker.

#85: Träffar inte honom så ofta. Han bor nog längre från dig än jag gör. Vet inte hur intresserad han är av pärlkonst.

Barbro 95, har samlat på dockor i hela livet och ställer nu ut sina 701 objekt på Centralhotellet i Tranås.

Här är mitt gamla gyroskop, som har överlevt sedan 50-talet.
Man drar igång det med ett snöre.
En kul leksak som kan balansera på de mest osannolika sätt, t.o.m. på en spänd lina….

Ursprungligen medföljde ett eiffeltorn, på vars topp gyroskopet kunde balansera, men det gick sönder vid något tillfälle, och är därför borta.

Dock fungerar gyroskopet än idag….🙂

#88: Har för mig att jag hade något liknande.

#88 #89 Ja, jag hade också en sådan, men den är borta sedan länge. Trevligt att bli påmind om den så här!

Exakt en sådan här hade jag en gång i tiden.

Planet, av plastklädd ståltråd, skjuts iväg med ett gummiband på en pinne.

Det var, litet otippat, tillverkat av Steiff (nallebjörnstillverkaren), och jag minns Steiff-björnarna på vingarna…!
En kul leksak som flög mycket bra…🙂

(Bilderna är hittade på nätet, efter en del detektivarbete…)

#91: Är bilderna fria att använda?

Har aldrig haft någon sådan, men vill minnas att vi tillverkade egna flygplan med hjälp av gummiband och diverse annat material. 😊

#92: Med största sannolikhet. Kommer inte från någon kommersiell källa….

För övrigt är modellflyg en hobby som jag inte har övergivit….här finns ingen övre åldersgräns…🙂

#93: Det spelar ingen roll om det är från en kommersiell källa eller en privatperson. Copyrighten gäller ändå, så står det inte uttryckligen att bilderna är fria att använda så är de inte de.

#95: Jo, jag förstår formalian (!)

Dock har mina bilder, instruktioner och andra texter "flugit fritt" över nätet i ett par decennier nu, och hittills har ingen någonsin frågat mig om lov…
Det är heller inget som jag krävt (!), men så ser mitt perspektiv ut…

#96: Mitt perspektiv är att det är jag som är ansvarig för det som publiceras här på sajten, så jag måste tyvärr ta bort alla bilder som inte är fria att använda. Det är därför jag behöver veta vilka det är. Du får länka till bilderna istället för att kopiera dem.

#97: Ja, jag förstår det.
Vissa bilder på min hårddisk är så gamla, att jag inte längre har någon aning om ursprunget, men jag lovar att försöka länka bilder i stället, eller förstås att använda egna där det är möjligt.

Skall försöka bättra mig på den punkten, även om det innebär begränsningar…

#98: Det låter bra. Tack. 👍

Dags för ännu en vända.