Kalvdans pratade min mor alltid drömmande om. Hon åt det ibland som barn, men jag kan inte minnas att hon själv lagade det någon gång. Det var väl inte helt lätt att få tag i råmjölk. Har, vad jag kommer ihåg, inte själv ätit det någon gång.

Fruktcocktail åt vi däremot lite då och då. Det var gott. 😋

Mannagrynspudding tror jag att vi fick någon gång. Kan inte minnas att jag tyckte det var gott.

Levergryta tycker jag däremot är gott - om den är rätt tillagad vill säga. Annars är den verkligen inte god.

Har faktiskt en burk Bullens pilsnerkorv stående. Köpte den för ett par veckor sedan. 😄

Mandelfisk tycker jag också är gott, men av någon anledning blir det aldrig av att jag lagar det.

Rabarber med socker minns jag inte att vi åt, men jag har för mig att min mor gjorde rabarberpaj lite då och då.

Surströmming har jag aldrig ätit och kommer aldrig att äta. Tål inte vanlig sill, så det finns inte en chans att jag tål surströmming heller. 🤢

Lapskojs ska vi äta idag😉

#2: Så gott. Det åt vi också ofta när jag var barn. Har själv lagat det några gånger, men då med kassler eller liknande kött. Fast det var lika gott det. 😋

Kalvadans var gott, men det är svårt att få tag i råmjölk nuförtiden.

Fattiga riddare var också gott, men numera är det inte av behovet, så det är väl därför man inte lagar det.

Äggakaka tyckte jag bra om när jag var barn. Nelly gillar det, så jag gör ibland till henne.

Varm äggmjölk fick jag ibland hos farmor. Det var gott.

Levergryta åt jag igår men numera gör jag det oftast med kycklinglever det är ofta lättast att få tag på ex. LIDL brukar ha det nästan jämnt och det är en rätt mild leversmak. Ofta steker jag lever och bacon och häller grädde på och sedan en liten burk majs och har på salt och peppar mer krångligt än så behöver det inte vara.

Mannagrynspudding med saftsås fick vi ibland i grundskolan, hade det inte varit för alla de där russina i hade det nog varit godare.

Ibland längtar jag efter surströmming bara nån klämma sådär på sommaren jag har aldrig kunnat äta så jättemycket utan bara lite sådär som krydda i klämman, min man är dock allergisk mot strömmingsfiskar och att knäcka en hel burk när man kanske bara vill ha lite surströmming är ju inget man gör

#4: Äggakaka är också en favorit. Fast då gäller det att det verkligen är äggakaka, inte ugnspannkaka. Numera är det tyvärr vanligast att man får det trots att det står äggakaka på menyn. Kockarna vet inte skillnaden, eller också anser de inte att de har tid att göra riktig äggakaka, eftersom den ska passas så länge. Och så ska det vara riktigt knaperstekt fläsk och rårörda lingon till. 😋

Ja men visst är det något speciellt med gamla maträtter och jo jag tillagar dom än idag men jag har bytt ut kött mot vegetariskt och är så gott som vegetarian men ibland trillar jag dit och äter kött och jag måste säga det finns så mycket nostalgi i mat som vi hade förr och som smakade så gott så vart tog alla dom goda rätterna vägen ?

#2 Hur gör du den?

Vilken lycka när amerikapaketen kom på sent 40-tal och tidigt 50-tal. Kafferansoneringen tog inte så hårt för många, som hade släkt och vänner, som skickade paket med massor av godsaker. För mig då var lyckan att få Jello. Då kunde jag inte ens drömma om att jag en dag skulle kunna äta så mycket Jello jag ville och att det skulle finnas så många olika smaker.

Visst har blivit bättre än det var då. 😀

Jello finns nog inte i Sverige, men det finns andra märken med liknande innehåll.

#9: Vet inte om vår familj fick några paket från amerikasläktingar. Det är i alla fall inget mina föräldrar berättade om.

Det rådde dock ingen brist på amerikasläktingar, men hur många av dem som fortfarande höll kontakten med familjen i Sverige vet jag inte. Kan inte minnas att någon av dem var hemma på besök när jag var barn. När jag började släktforska upptäckte jag att tre av farfars syskon emigrerade. Kände bara till en av dem innan.

Kalvdans är så gott.
Minns fortfarande min mans min när en kär vän kom med en dunk råmjölk i present till mig.

Levergryta lagar och äter jag gärna.

#2 Det som är så gott.

Mannagrynspudding med saft sås är så gott.

Jag brukar göra risgrynspudding. Min son älskar det än idag.

#15 Det är också så gott.

Matnostalgi.

#17: Trevlig läsning. Min mor körde samma knep när jag var barn, fast det var inte med oss barn utan med min far. Han hävdade bestämt att han inte tyckte om makrill. Så när min mor lagade en rätt, som vi numera rätt och slätt kallar makrill-låda, sa hon till far att det var torsk. Han åt med god aptit och jag tror att han till och med tog en portion till. När han ätit klart talade min mor om för honom vad det var han hade ätit, och sedan den dagen sa han aldrig att han inte tyckte om makrill. 😊

Underligt att han inte märkte att det inte var torsk, för den smakar ju helt annorlunda mot torsken. Fast han trodde väl att mor hade kryddat maten på något särskilt sätt. Till och med jag, som normalt inte tål makrill, kan äta den. Tror det beror på att den är ugnsbakad.

#18 Den ska vara rökt (helst i egen röklåda och nyfångad av oss).

Rökt makrill har jag förätit mig på. Vi har t.om gett bort röken. Annars älskar jag makrill.
Spickemakrill är en favorit men svår att få tag på numera.

#19: Då gör min mage uppror och jag blir illamående i 4-5 dagar. 🤢
(Har en matöverkänslighet som yttrar sig så för vissa matvaror, däribland fet fisk.)

Oxrullader är väl ingen utrotningshotad maträtt, men jag har inte ätit sådana de senaste trettio åren. Oxrulladerna som min mor tillagade minns jag med välbehag. 😋

#22: Minns inte om jag ätit det någon gång, men långt bak i hjärna ligger något vagt minne av att jag kanske har gjort det för länge sedan. Tror dock inte det var något som serverades hemma, men jag kan ha blivit bjuden hos någon kompis.

Någon som ätit "Sönningsgröt"?

#24: Har aldrig ens hört ordet. 😊

#24: Nu har jag kollat vad det är, och nej, jag har aldrig ätit det. Så här står det om Sönningsgröt:

Detta slag av gröt blir kokt av såväl den ost och den vassle, som finns i grytan efter ystningen. Grytan ska koka så länge att det bildas en gröt. Det blir inte mer än c:a 1/3 kvar i grytan. Då blir den tjock som gröt och invispas med vetemjöl. Sedan ösas den upp på tallrikar och kallas då sönningsgröt.

http://perserud.se/wp-content/uploads/n%C3%A5got_om_hemsl%C3%B6jen_i_sverige.pdf

Nävgröt och fläsk uppskattade jag inte förr. Men fastnade för det när jag besökte Gammelvala i Brunskog för tio år sedan ungefär. Det har blivit en tallrik till efter det när gjorde ett nytt besök. Men 100 kr med dryck kostade det. Men rejält mätt blir man.

#27: Har aldrig ätit nävgröt heller. 😊

#27 Nävgröt eller motti med fläsk har jag lagat till själv ibland sedan jag upptäckt att det finns skrädmjöl (från Stöpafors kvarn) i välsorterade butiker i närheten. Men det är väldigt mättande, och kanske mer passande för skogshuggare än för en orörlig stadsbo…😏

#29: Skrädmjöl börjar bli rätt vanligt i mjölhyllorna numera, fast jag vet inte om allt kommer från Stöpafors kvarn. Det är väl "Ernst-effekten". 😊 Han använder det lite då och då i sina recept.

Filbunke är något jag förknippar med barndomen- "fillebonke" hette den bland oss ungar. Jodå, jag vet att rätten finns även i våra dagar och till och med kan köpas i mejerihyllorna, men det är inte riktigt detsamma som den hemmagjorda. Och det skulle förstås vara "bryt" till (dialektalt?)- knäckebröd som man bröt och lade i bunken.

#31: Min mor tyckte mycket om filbunke (fillibunk kallade vi det), men jag kan inte minnas att jag själv har ätit det någon gång. Tror inte hon gjorde det själv någon gång, eftersom den enligt henne skulle göras på råmjölk, och det hade vi inte tillgång till.

#32 Där föll en polett ner! Min mor satte tät(t)a som var en ingrediens i filbunken.

"Ursprungligen kom tätmjölken till för att bönderna skulle ha mjölk även på sommaren eftersom den höll sig mycket bättre än vanlig mjölk. För att få fram tätmjölken kokades vanlig mjölk upp och löptes (stelnade) i stora kärl som ställdes i källaren. Varje gång som tätmjölk hämtades östes vasslan av som låg ovanpå, och i stället hälldes en skopa kallt vatten på för att hålla mjölken frisk. Tätmjölken fick inte röras om, utan fick ligga i löpet tillstånd."---

#33: Intressant. 🙂

#25
Har en kompis vars föräldrar hade bondgård, så jag fick en bunke sönningsgröt en gång. Det var långt ifrån någon höjdare, ändå gillar jag messmör och getost. Smakade urrk och det var ingen hemma hos mig som tyckte om det, den gavs till en gammal moster som fick barndomsvibbar.

Ja fillebonke tyckte jag om undrar om det finns att köpa, minns att det fanns för några år sedan på Koppra.

Mina föräldrar deltog i allsångskvällar som arrangerades en gång i veckan under sommaren för 20-25 år sedan.. Varje allsångskväll hade dom servering. Den populäraste kvällen lär ha varit när det serverades kolbulle.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kolbulle

#37: Har sett på Instagram en del som lagat det på grillplatser ute i naturen, men har aldrig själv varken lagat eller ätit det. Det låter gott i alla fall. 😋

#36 Den kedjan säljer fortfarande filbunke från en finsk mejeriproducent under lockropet "typisk finsk produkt". Smakar inte som den man fick i barndomen, men kanske bättre än inget.😏

Risgrynspudding med russin görs i stort varje jul av överbliven risgrynsgröt. Jättegott med saftsås till, sylt eller äts som den är efter att den blivit uppvärmd.

Det andra äter jag inte.
Saknar rotmos och fläsklägg men mest rotmoset. Jag har gjort det några gånger, rotmoset inte fläskläggen men tycker att det är så jobbigt att skala potatis och kålroten så jag gör det inte längre.
Dessutom står det numera på listan att undvika p.g av alla kolhydrater.

Morfar ville ha strömming. Så morsan brukade köpa det utanför ICA-butiken på parkeringen hos "Feskhandlarn*

#41 Det äter vi ofta😇

När jobbade som fastighetsskötare i Karlstad i början av 2000-talet så brukade en och annan hamburgare slinka ned till lunchen eftersom det fanns en hamburgerbar i stadsdelen där vi jobbade. Men det var en av fastighetsskötarna som inte ville ha så kallad skräpmat. Han drog iväg till Roffe som tillagade husmanskost. Han lagade till mjölkmakaroner med stekt falukorv, potatis och stekt fläsk med löksås samt kåldolmar mm. Jag tror den där Roffe har restaurang i Karlstad fortfarande.

#43. Så gott det låter! Betydligt bättre än hamburgare men det kan vara gott det också, bara det inte blir för ofta.

#43 Jag äter mest köttbullar och falukorv numera. Brukar köpa en säck potatis (5 kilo) Gott med potatis och köttbullar. Brukar dra en sträng majonnäs över. Riktigt fett och gott 😁 Många i min ålder drar en pizza eller hamburgare. Men jag föredrar numera den mat som jag minns från barndomen.

#27 #29 Nävgrötens dag infaller 10 september varje år.

https://kultursmakarna.se/2020/09/09/navgrotens-dag-ar-det-den-10-september/

Har du smakat på den?
Låter inget vidare att äta, jag hade aldrig kunnat äta det idag.

#47 Tänker du på nävgröt med fläsk nu eller? 😎

#48 Själv äter jag med bestick. Det är gott med fläskspad på gröten tycker jag dock själv. Förr i tiden i Finnskogarna i Värmland åts gröten med nävarna. Därav namnet nävgröt…

#48. Ja, precis.

Kams - "hä ä bar´å ät´!" 😉

#51: Har aldrig hört talas om kams, men eftersom jag tycker om kroppkakor så hade jag säkert tyckt om kams också. 😋

#52 Jag har aldrig prövat på Kams, men tycker att det ingår i vårt nationella matarv, precis som pitepalt, nävgröt och kroppkakor bland annat. Den verkar ju inte särskilt komplicerat att laga heller. hör bara!😊

#53: Tror jag föredrar att bli bjuden, istället för att laga Kams själv. 😄

En studie av gamla matsedlar för skolbespisningen väcker nog minnen, oavsett vilken generation man hör till.

Brukade för det mesta tycka att maten i skolbespisningen var god, trots att det "hörde till" att man skulle tycka den var äcklig. Så jag var nog inte så kräsen av mig. 😄

Lappskojs eller tjockpannkaka och så de snälla matmorsorna Gulli och Nanna i köket, det är det jag minns mest från bespisningen.

Pasta med köttfärssås var jättegott på högstadiet. På gymnasiet lagade de så god mat att jag lärde mig äta både ärtsoppa och bruna bönor där. Det hade jag vägrat äta innan. 😊

Jag praktiserade på en skola. Det är väl bortåt 10 år sedan. Det var som när man åker på kryssning med ett smörgåsbord.. Diverse sallader med såser, och olika sorters bröd. Så var det inte på min tid. Då fick man endast knäckebröd med kaviar 🙂

#59: Minns inte om vi fick kaviar till knäckebrödet. Kan förstås bero på att jag inte äter knäckebröd. 😉

I högstadiet var maten god.
Lågstadiet och mellanstadiet var ju värre, lever, blodpudding och ärtsoppa med kanonkulor (väldigt små kanonkulor), det var det vi kallade det. De var stenhårda, så antagligen var inte ärtorna blötlagda innan utan bara kokade direkt och inte tillräckligt länge.
Värst var de dagarna när de serverade blodpudding med råriven kål blandad med lingonsylt.
För man fick bara en matsked av kålen och sylten och det var vad jag hade att leva på hela dagen då jag inte åt blodpuddingen.
På leverdagen kunde jag ju i alla fall äta de 2-3 potatisarna man fick till.
Till sopporna serverade de antingen mjuk eller hård macka till men eftersom de hade klent fett på dem, så åt jag ju inte dem.
Soppan rann ju bara rakt igenom en, så efter 1 timma var jag ju vrålhungrig och inget hade jag med mig att äta, det var ju inget man tänkte på när man gick i skolan.

#61: Jag var nog en av de få i skolan som tyckte om lever, men förstår att det är många som inte kan äta det. Lever doftar inte så gott, men en riktigt vällagad levergryta eller en bit välstekt lever är väldigt gott. Åtminstone tycker jag det. 😋

#62 Jag håller med🙂

#63: 👍😊

Lever är jag inte så förtjust i mer än bredbar leverpastej på smörgåsen tillsammans med några gurkskivor 🙂 Jag kan inte minnas att det serverades lever någon gång i skolbespisningen.

#65: Lever är ju inte så populärt så förmodligen fick det slängas för mycket mat när det serverades och därför försvann det från skolmatsedeln.

Tror att många har blivit serverad felaktigt tillagad lever och därför fått avsmak för det. Eller också tycker de att det är äckligt utan att ha smakat, bara för att det är lever. En rätt tillagad levergryta med syltlök och ris är jättegott. Även rätt stekt lever med potatis och lingon är väldigt gott. Men, som sagt, det luktar inte så gott som det smakar. 😊

Läste lite om surströmming. Att den har anor längre bak i tiden än vad många tror. Någon som avnjutit denna norrländska delikatess? Själv har jag aldrig varit i närheten av varken smak eller lukt 🙂

#67: Eftersom jag inte äter sill överhuvudtaget så har jag hållit mig långt ifrån surströmmingen. 😄
Min mor berättade dock att hon hade testat det. Hon tyckte inte det smakade så illa - om man bara såg till att äta rikligt med tillbehör samtidigt. 😊

#68 Av det jag sett på Youtube där folk provat surströmming för första gången så luktar det vidrigt. Verkar vara mycket gaser också eftersom det skvätternär man öppnar burken. Min mor sa alltid att ett tips är att öppna burken i vatten.

#69: Ja, det är nog samma med surströmming som med lever - det luktar värre än det smakar. Fast surströmming är nog väldigt mycket värre än lever. 😊

Jag är uppvuxen med fisk här på Västkusten.
Jag har testat surströmming på norrländskt vis. Vi hade en granne som varje år hade surströmmingsfest.
Hon bakade egna tunnbröd och det var hackad rödlök m.m
Det är nog det vidrigaste min mun upplevt. Min näsa också för den delen.
Jag har verkligen försökt. Inte bara en gång men jag klarar inte av det.

Jag har känt lukten en gång och det räckte!🤢🤮
Grannarna hade surströmmingsfest på balkongen, min dörr åkte igen väldigt fort kan jag säga! 😉

Lithells har gjort god mat sedan 1907.

https://www.lithells.se/

#67 Jag tycker det är hyfsat gott med surströmming, mycket umamismak men det ska vara i mjuk klämma med mycket potatis och lök och små duttar av surströmming som krydda. Vi har haft hundar som har älskat surströmming när jag växte upp både att äta och att rulla sig på det stället spadet har hällts ut i trädgården. Tyvärr är min man allergisk mot strömmingsfiskar så jag har inte ätit det på länge.

Kungligheter säljer- även mat! Kung Gustafs sardiner har tronat på livsmedelshyllorna sedan 1938, och dessförinnan hade de funnits i Norge som "King Oscar brissling" sedan 1902.

#75: Känner igen burken, men har aldrig provsmakat sardinerna.

Recept från tiden när hamburgaren hade nyhetens behag i vårt land.

#77 Och även korven har sin historia.

Medan maträtter vi i mogen ålder minns i ett nostalgisk skimmer eller med avsmak (lever?) har det kommit andra rätter som yngre generationer tar för givna. Men när kom pizza, sushi och tacos på våra bord? Svar här.

En och annan har nog stiftat bekantskap med dricksglas som tidigare innehållit Slotts senap, populära i sommarstugor bland annat, och de har t.o.m. blivit museiföremål. Men nu är den epoken slut, meddelar producenten- senap i glas är för dyrt att framställa. I fortsättningen är det därmed senap i tub eller plastflaska som gäller från dem.

#79: Pizza har jag för mig började bli populärt på 70-talet. Åtminstone här i stan. Enligt tv-serien "Vår bästa tid är nu" så kom den nog tidigare.

Första gången jag åt kebab var i London i mitten av 70-talet, men jag tror det tog ett par år innan det dök upp även här. Sushi och tacos har jag aldrig ätit, så det har jag inte koll på när det kom hit, men det är nog några årtionden senare.

#80: Ja, jag tror vi hade några sådana i sommarstugan. 😁

Pizza träffade jag på första gången i Lido di Jesolo i början på 60-talet. Jag skriver "träffade på", för jag åt dem inte, vilket mina medresenärer gjorde. Pizzorna var mindre än de vi är vara att se här, inte mycket större än en tekaka, och den enda fyllningen var sardeller.

De "moderna" pizzorna sägs ha uppstått i Neapel, med Margherita som försten ut.

I Göteborg var restaurang Papagallo på Första Långgatan först med pizza sägs det, och det redan på tidigt femtiotal.

#82 Några senapsglas har jag inte i köksskåpen, men däremot några glas på fot som innehållit den italiensk glass som bär fotbollssprofilen Glenn Strömbergs varumärke. Glasen är snyggare än senapsglasen, och har faktiskt visat sig vara riktigt hållbara, trots foten.

#84: När jag var i Italien 1973 så hade de Nutella i glas - vissa med handtag som ett ölglas. Himmelriket för mig som var van vid Nutella i pyttesmå plastbehållare á 50 öre eller små påsar á 25 öre.

Har för mig att jag köpte några olika sorts glas och hade dem kvar rätt länge. Möjligen finns det något glas kvar i någon låda i källaren, men mest troligt är att jag gav dem till någon loppis.

Jag var stressad häromdan så det blev en enkel lunch. Ärtsoppelunch och några smörgåsar. Men det satte fart på gaseriet 😁 Gjorde aldrig värnplikten så magen är inte van. Men en delikatess förr i tiden. Ärtsoppa och pannkakor på torsdagarna.

#55 ff Om skolmatsminnen från Finland kan man läsa här.

När jag var barn så var det ju mattanterna i skolan. Dom var arga och dom stod där med barsk min och yttrade att släng inte maten om du inte äter upp! En av mattanterna blev jag bekant med i vuxen ålder och jag brukade skoja i vuxen ålder att jag liknande henne med Staffan Westerberg som skrämde mig i min barndom. Så illa var det väl inte sa hon 😂 och så skrattade vi..Men hon lagade god mat.

Sjuttiotalets skollunch med mera- minns ni som var med då?

#89: Har läst mycket om "skolans kalla fisksås" på Instagram, men jag kan inte minnas att vi fick det i skolmatsalen. Å andra sidan så minns jag inte så mycket av vilken mat vi åt då. 😊

Hamburgare serverades redan 1955 på utställningen H55 i Helsingborg. Prins Bertil fick äran att inviga snabbmatsrestaurangen Burger-Grill och fick då också smaka en hamburgare. Så McDonald's var sent ute 1973. 😁
https://sv.wikipedia.org/wiki/Burger-Grill

Avocado minns jag att jag tyckte om, men det var inget som serverades i skolan. Brukade äta det med lite salt på. Numera äter jag det helst "au naturelle".

After Eight-päron förekom rätt ofta som efterrätt hemma hos oss när det skulle vara lite festligare. Förmodligen för att särskilt min mor tyckte det var så gott. Vi andra åt förstås också med god aptit - gärna med glass till.

Kinamat är däremot inget jag har ätit särskilt mycket av. Har testat, men tycker inte om det - förutom riset. När en kompis och jag var i London i början av 80-talet ville hon gå på kinarestaurang, så jag följde med för jag tänkte det kanske fanns något annat jag kunde äta. Det fanns det inte, så vi bad om extra mycket ris, och så åt jag bara det. Det var otroligt gott, så jag blev rätt mätt trots allt.

I skolan serverades då och då en ganska välstekt mald leverbiff, med strimlad vitkål, lingonsylt och potatis.
Det var en av mina favoriter.

För övrigt vill jag lägga ett gott ord för stekt saltsill, lök och potatis…🙂

#90 Många krogar med asiatisk mat har stekt ris, eller ris med grönsaker, som en egen rätt på menyn.

#91 Lever på skolbespisningsmenyn gillade jag inte, men det fanns nog en del grupptryck bakom det.

#92: Det hade de inte på 80-talet, när jag var i London. Åtminstone inte vad jag kunde se, men det gjorde inget eftersom riset var så gott helt naturellt. Tror det var första gången jag smakade jasminris, så jag var inte van vid att ris kunde smaka så. 😊

Såg ett inlägg på Instagram idag. Finns det något godare än fläsk och löksås? Blev påmind från barndomen.Det är gott och det finns fortfarande restauranger som erbjuder gammal hederlig husmanskost. Även om indisk mat även duger som var främmande då på den tiden. Finns en restaurang här.

#94: 👍

#94: Min farbrors favoriträtt. Fast han kallade det för fläsk med lögadyppa. Ett gammalt skånskt ord för löksås gissar jag. 😊

Min mormor gick ibland ut och plockade målla längs tomtens utkanter, och kom in och tillredde goda soppor av den.
Väldigt gott. Som en variant av spenatsoppa.
🙂

Tittar på Allt för Sverige på tv. Kroppkakor verkar härstamma från Öland. Aldrig ätit.

#98: Kroppkaka är gott, tycker jag, men oerhört mäktigt…
Mätthet garanteras….🙂

Ny tråd.