Esters kiosk i Ljusnarsberg - ett hundraårigt kulturminne.

Fanns några kiosker här. En är idag omgjord till Sibylla restaurang.

Du store tid vad jag minns 😎

Kiosken var en sån central del den var lite ball den var stor på min tid för där fanns allt från godis till cigaretter och frimärken.

Vi hade telekiosken en sån där ni minns med dämpade kurer och konstiga hål i väggarna kork eller vad fasen som det var eller rum så ingen skulle störa någon annan som ringde det skulle vara tyst och ljuddämpat där i hytterna 😂 men var det på riktigt för alla lyssnade på alla och det där blev det ju snack om på orten 😂

Så snyggt var det på den tiden när det begav sig tänk nu är man gammal och hänger inte med men det har sin fina tid det också och jag är nöjd jag hoppas att man får vara det in i det sista

Tror det finns ett par kiosker kvar någonstans i trakten, men jag är inte säker. När jag var barn/tonåring, och bodde i en liten by, så var det vid kiosken man hängde efter skolan. Åtminstone vår och höst. På vintern var vi på isbanan - med tillhörande kiosk. 😊

#0: Jag började faktiskt att söka lite information om kioskerna i min närhet.

Där jag bodde som liten fanns kiosker utplacerade efter busslinjerna och man köpte godis styckvis.

Vissa kiosktanter var bättre än andra och min pappas specialitet var att stoppa in huvudet i kioskluckan vilket var en syn för sig.

Skulle man på utflykt var det Festis och chokladrullar som var hårdvaluta.

Tyvärr har jag inte (ännu) hittat någon specifik information om dessa kiosker men jag är övertygad om att någon här har bättre tur.

Dessutom var det väl så att kiosker var inte bara en lokal företeelse utan de fanns överallt?

Kiosken var nog samlingspunkt åtminstone i de flesta mindre samhällen där det fanns sådana. I samhället där jag växte upp fanns det inte bara en kiosk, där fanns även en snickerifabrik som tillverkade kiosker åt Pressbyrån. Jag minns hur stolta vi blev när vi var på skolresa norrut i sjätte klass, och vi kom till Kiruna. När vi handlade i en kiosk och expediten frågade varifrån vi kom så berättade hon nämligen att "hennes kiosk" också kom därifrån

Rekommenderar pdf-artikeln på länken i TS, där finns det mycket läsning om kiosker. 😉 .

Något som är förknippat med trådämnet men som också skulle kunna ge upphov till en egen tråd är den så kallade "kiosklitteraturen". Speciellt kioskerna vid järnvägsstationerna hade säkert bra omsättning på sådan litteratur, när resenärer köpte med sig något lättläst för resan. Idag sitter väl de flesta och läser på sina mobila uppkopplingar.

#6: Missade helt pdf:en i trådstarten - lite svårt med inbäddade filer när man surfar på mobilen.

Har inte kommit igenom skriften än men det var precis ett sådant dokument jag letade efter.

Verkar bevara mycket gediget och väl värt att studera och söka vidare med nya uppslag.

#7 Jag minns de små avlånga häftena med långa serier. Men mina bröder köpte dessa serietidningar ofta med wilda westerntema. Jag läste dem när de tröttnat.

Jag var sparsam och använde mina små pengar bla på affären (längs skolvägen) med vackra saker typ glasassietter med vackra mönster, små silverbägare och vackra tyger.

Vi hade också en kiosk där jag klev på bussen

Ja, de häftena med Kapten Miki bland andra minns jag med förtjusning.

Här finns lite mer om serietidningsutbudet från förr- tidningar som jag köpte i kiosken, bortsett från att jag (sponsrad av mina föräldrar) prenumererade på Kalle Anka en tid.

https://nostalgi.ifokus.se/discussion/1471964/vilka-serietidningar-laste-du

https://nostalgi.ifokus.se/discussion/1572705/vilka-serietidningar-gillar-gillade-du

#2 Bussbolaget GDG hade ju även kioskverksamhet på sin tid, bland annat i Grums.

Foto måste vara taget vid Nils Ericsonsplatsen i Göteborg - en mycket ruggig fjärrbusscentral.

https://digitaltmuseum.se/021018172249/trafikforvaltningen-goteborg-dalarna-gavle-gdg-kiosk-i-goteborg

Trafikkiosken i Vikingstad - revs 2001.

https://sigedal.se/index.php/trafikkiosken-mariannes-trafikkiosk/

Ibland när man stod bakom någon farbror framför kioskluckan undrade man varför han fick tidningen i en papperspåse. Först senare förstod man sambandet med de där tidningarna som det skyltades lite diskret med i ett sidofönster- Piff, Paff, Cocktail och allt vad de hette…😳😉

#12 Ja busscentral med kiosk. Sett bilder på Facebook. Låg väl vid hörnet av nuvarande kommunhus och bibliotekshus vid butikslängan.

Kiosken vi hängde vid låg vid busstorget, men den hade ingen koppling till bussbolaget vad jag vet.

Kiosken var en fyrbåk i mörkret, när andra inrättningar stängt.
Centralt belägna kiosker hade ofta öppet en stund efter den sena bioföreställningen, för att fånga upp eventuella kvällsvandrare.

Kiosker som tillhörde Pressbyrån, låg ofta nära, eller i anslutning till järnvägsstationer, och förde ett rikhaltigt sortiment tidskrifter, varav även trycksaker inom smala ämnen, som idag plockats bort från öppen handel.

Och vem minns inte Pressbyråns vita papperspåsar med blått tryck:

https://img.tradera.net/images/357/565609357_881a8154-1365-4d15-a1ce-5173a5a908be.jpg

Pressbyrån är egentligen värt en tråd för sig. Visste ni att det finns ett Pressbyråmuseum i Stockholm? För några år sedan kallades det "Stockholms hemligaste museum", eftersom det var två års väntetid för grupper att få visning och att man därför inte marknadsförde sig. Kanske är köerna kortare nu, men gruppvisningarna är fulltecknade hela 2024, och för ströbesökare är enda chansen att det blivit vakans i någon grupp så att man på nåder kan klämmas in där.

Ett minne är att man i "vår" pressbyråkiosk kunde köpa såväl den svenska MAD- som det amerikanska originalet.
Sortimentet var brett och generöst….

#19 I brist på plats i rundvandring på Pressbyråmuseet får vi kanske låta nöja oss med att ta del av en sådan som gjordes för två år sedan.

En produkt som många nog minns från Pressbyråkioskerna eller från vykortssamlingar är deras vykort- minsta ort med självaktning verkade hålla sig med svartvita flygbilder på vykort.

Pressbyrån producerade korten i eget tryckeri mellan 1932 och 1966, och när efterfrågan var som störst tillverkade man 12 miljoner vykort om året. (Diverse källor.)

Nu har jag skummat igenom besöket på pressbyråmuseet och funderar över om det fanns någon skillnad mellan Pressbyråkiosker, trafikkiosker och GDG Kiosk AB.

Pressbyrån har ju tidningar som ”huvudsyssla” men hur var med trafikkioskerna kunde man köpa biljett i kiosken?

Minns att engångsbiljetter köptes hos föraren men hur var det med månads- och klippkorten?

Sedan är det ju intressant med GDG-konstruktionen för bolaget hade en vid sträckning och hemmavid låg kioskerna relativt tätt.

Skulle vara kul om man fick tag i ngn förteckning över alla kiosker som GDG hade.

Fanns det samordning i byggnationen och hur såg arbetsvillkoren ut.

Kan tänka mig att en hel del kiosker var hyffsat dragiga och inte så mycket isolering heller.

Min minnesbild var att det eventuellt fanns någon bänk under tak man kunde sitta utomhus på men tror inte att det fanns ngt väntrum.

Reportage från skoglunds Kiosk i Uppsala - från 2017.

Är du sugen på att köpa godis på gammaldags vis? Då ska du ta dig till Skutskär, till Skoglunds kiosk. I över ett halvt sekel har sött sålts på ungefär samma sätt.

Läs mer här:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/godiskop-som-forr-i-tiden

Projekt i Dals Ed

Sedan 60-talet har kioskdöden svept i vågor över landet. Svensk kioskkultur som vi minns den finns inte längre. Det vill projektet ”Eds andra kiosk” ändra på. Under åtta dagar i sommar kommer de bygga två kiosker efter dalsländsk förlaga från 1929.

- Jag tvekar inte att kalla detta ”kioskrevolutionen", säger initiativtagaren Erik Normark.

Läs mer här:

https://conveniencestores.se/tidningsartiklar/1917-historisk-kiosk-byggs-i-dalsland-pa-atta-dagar

Undrar hur det gick?

De svaga minnebilder jag har av min barndoms GDG-kiosk i Grums så var det att den var var välordnad och var väl ungefär som en Pressbyråkiosk. Intill fanns en vänthall, medan bussgodset hanterades på en separat expedition. Därmed inte sagt att det var likadant överallt, den i Grums hade ju en lite speciell roll, som belägen mitt emellan Gävle och Göteborg men också för att GDG tagit över Buss-Carlssons befintliga verksamhet i Grums, de hade uppgått i GDG som något slags dotterbolag om jag inte minns fel.

Gammal trotjänare, numera degraderad till uthus.

#26: Spännande läsning om Grumsbussen och GDG måste ha varit mycket stort under en period större än vad jag förstått.

Kioskerna i min närhet var inte så stora men relativt tätt förekommande och kom säkert till i tider då Järnvägen tog bort hållplatser på småorter som sedan ersattes med busstrafik.

#27: Har sett att fler kiosker har blivit omvandlade både till lusthus och klubbhus.

#29 Kom, lite apropå, att tänka på hockeyspelaren Einar Granath i Södertälje. Han kallades "kiosken" för att han var så svår att rubba. 😏

#26 Sedan fanns det en kiosk i fd. folkets hus. Var populär och passande när det visades film i biosalongen. Den är även den ombyggd som korvkiosken jag nämnde tidigare. Säljs asiatisk mat numera i form av liten restaurang.

För att inte tala om gamla hederliga "Nickebo" Gick förbi den härom veckan. Byggnaden står kvar, men den har haft bättre dagar.

#31 Med risk för att bli för lokal: när vi ändå talar kiosker i dina hemtrakter så är väl Karlbergskiosken värd att nämnas? Förr hade den en strategisk position när riksvägen mellan Stockholm och Göteborg gick tätt förbi, samtidigt som vägen mot Oslo fanns (och fortfarande finns) i samma kors.

En tidskapsel från Grums och en Pressbyrålokal.

"Grums, Sveagatan, Pressbyrån, Apotek och gamla Konsum".

https://digitaltmuseum.se/021016606512/nagonstans-i-varmland-fran-slutet-av-1950-talet-kommentar-fran-en-anvandare

Så har vi pärlan från Skänninge 1964 - tänk var mycket trevligare en hel del stadsmiljöer är idag.

Inte så upplyftande bild men ändå ett fornfynd.

https://digitaltmuseum.se/021016416148/skanninge-1964

#32 Fanns två kiosker i Karlberg. Den som är Sibylla idag bortåt gärdet och en som låg vid vägen mot kyrkan. Den byggde också ut med restaurang och kiosken var som Pressbyrån på slutet. Är någon annan form av försäljning där numera.

#33 Ser ut som nuvarande leksaksaffären.

Så här ser det ut idag - framsökt på Google

Förmodligen är kiosken integrerad eller borttagen.

Den italienska kioskdöden skildras i utställning av en speciell kiosk på galleri i Stockholm. Konstnären Liselotte Watkins säger till DN (ej betalspärr i nuläget):

"– Den var stängd sedan länge och var mer som ett collage av graffiti, bilder och affischer. På den tiden bodde jag i Rom och var sentimental över alla gamla kiosker som höll på att stänga ner i staden. Mer än fysiska byggnader är de en typ av kulturella minnen och mötesplatser som bär på så många historier. Som små tempel och sociala hubbar. Mina barn förstår ingenting när jag pratar om det här. ”Vad gör man i en kiosk?” frågar de."---

#37: Kiosken för osökt tankarna till en annan utrotningshotad "stilsymbol" för äldre tiders stadskärnor: Affischpelaren , på kontinenten känd som Litfaßsäule, Morris Column, Colonne Morris, m.m.

#38: Är lite osäker på om den finns kvar, men det har i alla fall stått en mitt emot fotbollsarenan Olympia här i stan för inte så länge sedan. 😊
(Skärmdump från Google Maps.)

#39: I min kommun finns åtminstone en pelare kvar, som jag känner till….

Tydligen används vissa exemplar till att dölja 5G-antenner på offentliga platser, så de kanske inte kommer att försvinna helt….🙂

#40: Tror den vid Olympia har stått där sedan långt innan det fanns varken 2G eller 3G. 😊

#42: Men vem vet vad som finns inuti…?🙂

#42: Det vill vi nog inte veta. 😉😁

Här kommer en av flera i Göteborg.

#44: Ja, vissa är riktigt stilfulla. 👍

Att de också kan inrymma komponenter för wi-fi-kommunikation, är kanske "kolonnernas" smala lycka…..

Här ser vi ett exemplar från Paris.

Fagerstakiosker- värda ett kapitel för sig. 🙂

#46: Kiosker, eller rättare sagt avsaknaden av dem, fyller mig med något slags vemod….😐
Fyrbåkar i kvällsmörkret, som ingen 7-11 kan tävla mot….

#47: Kiosken var ofta ett ställe där byns ungdomar "hängde" på kvällarna. Åtminstone gjorde vi det när jag var barn. 😊

#48 I det lilla samhälle där jag växte upp fanns det folk vid kiosken från morgon till kväll, vissa"halvoriginal" hängde ständigt där och fungerade som något slags lokalnyhetsförmedlare innan sociala medier fanns.

#49: Det var nog rätt vanligt. Var det inte vid kiosken så var det i handelsboden man fick reda på nyheterna.

#50 Kommer att tänka på Hedebyborna, där Ville Vingåker (Kent Andersson) och de andra lättingarna hade järnkoll på vad som hände. 😊

Kiosken var ett riktigt tillhåll för häng där satt vi unga tuffa i jeans och jeansjacka tuggade tuggummi och smaskade godis drack läsk smygrökte i telefonhytterna som fanns där och jäklar vad coola vi var ha ha ha snarare första klassens nördar och undrar vad dagens ungdomar tänker om oss idag om dom får så bilder på vår tuffa tid vid kioskerna ingen teknik ingenting kära nån dom måste tro vi kommer från en helt annan planet 🤣

Jag körde tunnelbana i många år och när jag började fanns det Pressbyråer på några stationer inomhus på plattformarna så som Hötorget, Skanstull Sankt Eriksplan med flera och när folk stod och väntade på tågen kunde dom gå och handla en tidning eller något gott.

Dom där försvann tragiskt nog jag tyckte det var toppen om man var hungrig och ingen kö fanns hann jag snabbt låsa dörren till förarhytten gå och köpa en chokladkaka eller banan om hungern trängde sig på .

Dom där ersattes sen om jag minns rätt med godis automater en tid som inte fick vara ifred för vandalisering så dom där tog dom också bort men försökte på olika håll på nytt men det var inte alls lika trevligt för dom som jobbade i dom här kioskerna dom kände både oss förare och även trafikanter som var återkommande kunder det blev en härlig stämning en gemenskap mellan människor det var tider det när våra kiosker fanns en gång i tiden 😎

Minns ni en kronas och femtio öres smågodis man gick till kiosken och la fram en krona eller en femtioöring och kiosktanten eller gubben plockade i godiset i påsen där vi stod utanför luckan och pekade ut vad vi ville ha och så mycket man fick på den tiden i påsen för den lilla pengen det är näst in till ofattbart att förstå idag att komma hem med en påse full med godis för en sån liten peng.

Jag åkte ofta som barn med bussen mellan Hälsingland och Dalarna vi bodde i Alfta och mitt på skogen där fanns en kiosk som bussen stannade vid och lämnade tidningar så varje gång gick jag ur köpte kolaremmar och lakrits cigaretter från en liten trähytt på skogen med en gammal gubbe som ägde den där men han dog och det bevarades sen som ett museum men om det finns kvar är jag osäker på men jag vet att byborna ville bevara den till minne av den mannen som i alla år drev sin kiosk där uppe på skogen.

Samma väg som bussen tog då via Enviken och det här är ju egentligen ingen kiosk men nostalgi hur det var då på den tiden en korv automat fanns där man betalade med några kronor och ut kom en korv varm och fin i ett plaströr sen kom brödet i en plastförpackning och senap och ketchup på det i små påsar lilla middagen var serverad i Enviken 🤣🌭

Det var tider det med våra kiosker jag saknar dom faktiskt och tänker i mitt stilla sinne kanske vore det en framgång för några med affärssinne att spinna på hur det var förr och skapa en del kiosker med gammaldags karaktär och sprida ut över landet för kiosken var på något vis personlig den skapade en gemenskap mellan människor 😎

#52: Kommer till och med ihåg 1-öres och 2-öres godis. Det kunde vi köpa så långt fram i tiden som på 70-talet. Vad jag minns fanns det inte varken 1- eller 2-öringar då, men man lade ihop så det blev 5 eller 10 öre har jag för mig. Då fick man mycket för en krona. 😊

Det roligaste minnet jag har är dock när jag och en kompis hade fått en tvåkrona att dela på, och för att göra det enkelt så bestämde vi oss för att köpa ettöresnallar (smakade ungefär som Ahlgrens bilar vill jag minnas, men hade formen av nallar) för hela pengen. Glömmer aldrig handlarens min när han stod och räknade till 200 nallar. Påsen blev välfylld kan jag säga, och min kompis och jag blev väldigt populära i grannskapet. 😁

#53: Ha ha ha kan tro ni blev populära och plocka i 200 nallar stackars handlaren han fick jobba hårt 🤣👍

Jag minns också dom där småörena och kollade nu 1972 försvann ett och två ören men att tvåkronan skulle vara giltiga betalningsmedel fram till 30 juni 2017 kan det vara sant 😮det låter jättekonstigt.

http://archive.riksbank.se/sv/webbarkiv/Publicerat/Pressrum/Ogiltiga-mynt1/2-krona/index.html

Vi fick mycket för pengarna på den tiden 😎🍬🍫🍭

#54: Det var en kiosk som fortsatte med 1- och 2-örespriserna några år efter mynten avskaffades, och det var där vi handlade. 😊

Om jag minns rätt så försvann tvåkronan under ett antal år, men återkom i ny skepnad senare. Så det var nog den som avskaffades 2017.

#54 ff Inte ofta man ser den, men den här tvåkronan är giltigt betalningsmedel enligt Riksbanken. Tvåkronor i tidigare upplagor är däremot utgångna.

#56: Jamen just det ja dom där dom hade jag helt kopplat bort och det är nu man ser hur kontantlös man är när man släpper vilka kontanter som är i bruk 🤣men när jag läser det där så dök dom upp i minnet igen 😎

I den gamla kiosken, kunde den röksugne köpa cigaretter styckvis…

#58: Det där vill jag minnas att jag sett någonstans men vet inte när dom slutade med det och det måste ha levt kvar en tid för vanligt var det inte vad jag kommer ihåg och nu är jag på 70-talet nån gång. Googlar på det och försöker hitta men stöter på att idag går det inte för sig det ser nutida regler till😄Cigaretter får inte säljas styckvis eller i förpackningar med färre än 19 cigaretter.

I min ungdom fanns liten Prince med 10 stycken cigg i dom där minns jag försvann och när vi smygrökte så uppenbara vi var inför personalen på kiosken trodde ingen skulle komma på oss när vi köpte en liten Prince en tändsticksask och ett paket Stimorol som skulle dölja röklukten 🤣🚬