Bengt Feldreich, Arne Weise med flera har ledsagat TV-tittarna på julafton under årens lopp, och 2024 satsar SVT på ett säkert kort- Mark Levengood. Faktiskt lite överraskande att han inte redan suttit i den där fåtöljen.

Trevlig julläsning hörde högtiden till.
Utgåvor som "Rit-Olas Julpudding" publicerades inför långhelgen, och innehöll en kavalkad av teckningar med vidhängande text, som skildrade årets viktiga händelser på en lagom väluppfostrad satirnivå.

I detta sparade exemplar från 1961 kommenteras givetvis Kennedyfamiljen, samt Nikita Chrusjtjovs utspel, Dan Waerns skatteflykt, Radio Nord, Rymdkapplöpningen, och mycket annat aktuellt material från tiden.

Den har inte blivit mindre intressant med åren….🙂

#1: Läste i någon intervju att han inte ville vara julvärd när hans egna barn var små, men nu när de inte längre är det så blev han jätteglad över att bli tillfrågad igen.

#2: Läste alltid Rit-Ola med stort nöje. Det kanske hade varit en idé att göra nyutgåvor av hans böcker? 😊

#4: Ja, de förtjänar att ges ut på nytt, tycker jag.

#5: Det håller jag med om. 👍

#2 ff Gissar att "Rit-Olas julpudding" och andra jultidningar såldes av förhoppningsfulla unga dörrknackare. Eftersom det var åratal någon, släkting eller okänd, försökte kränga sådana till mig kollade jag på nätet och det finns fortfarande flera förlag som sysslar med sådan här verksamhet. Lönsamheten sägs dock ha blivit sämre, enligt vad som sades inför förra julen.

#7: Hade en kompis som sålde jultidningar och jag följde med henne bara för att vi hade så roligt. Då vågade man ju gå runt i byn och knacka dörr utan att riskera att bli överfallen. Nu verkar det mest vara föräldrarna som säljer åt sina barn.

På den tiden jag jobbade var det en hel del som tog med katalogerna och lade i fikarummet så att vi kunde beställa. Sedan levererades sakerna av föräldrarna, så barnen verkar inte ha gjort så mycket själv. Fast det fanns undantag; vissa barn följde med till jobbet och gick runt och frågade om man ville köpa. Kändes lite som utpressning och att man kände sig tvungen att åtminstone köpa något litet.

#8 Känner igen både det där med säljande föräldrar och listorna som skickades runt på jobbet. Vill minnas att kommersen även kunde omfatta pepparkakor och annat som olika föreningar sålde till jul. Ser vid en sökning att det finns företag ännu idag som sysslar med att sälja kakor till jul via föreningar och deras unga medlemmar.

#9: Ja, något år såldes det charkvaror och andra matvaror för någon fotbollsförening eller liknande.

Julbocken ur ett evolutionärt perspektiv

I begynnelsen såg halmbocken ut ungefär som sin förebild, getabocken.

Protobocken

Dock har den, under decenniernas gång, genomgått en utveckling, där dess hals blivit allt längre (!).

Vad som föranlett denna evolutionära resa, förfaller vara ett hittills obeforskat område, men observationerna ger evidens för att en process de facto äger rum, som kanske kommer att leda till födelsen av en ny art, framför våra ögon…

Sentida studie 1

Sentida studie 2

Sentida studie 3

Undantag finns dock, men dessa tycks bli allt mer sällsynta, och rapporterna är få..

🙂

#11 Drar mig till minnes att vi skrivit en del om julbocken i den här lilla tråden, även om jultomten stal rubriken.😉

#12: Ja, julbocken har en spännande förhistoria, och har dessutom lyckats nästla sig in i den kristna jultraditionen.

Dopp i Grytan

Bröd, doppat i skinkspadet, är sedan gammalt en omtyckt komponent i julmåltiden, och har blivit ett etablerat begrepp.
Uppväxt i Mörkaste Skaraborg som jag är, lärde jag mig tidigt att uppskatta denna tradition, där den var djupt rotad.
Det nutida självskrivna brödet för ändamålet är vörtbröd, men i stort sett alla brödsorter användes förr, vilket går utmärkt.
Jag minns t.ex. att min farfars favorit var att doppa knäckebröd.

Vi har inte släppt denna tradition, utan "doppar i grytan" varje jul, än i dag…🙂

En spaning:
När vi (hela familjen) vid mitten av 60-talet flyttade till norra Dalarna, upptäckte vi häpet att ingen doppade i grytan, och att begreppet var närmast okänt…
Denna tradition var m.a.o. inte så rikstäckande som jag tidigare trott.
"Svensk bondetradition" i all ära, men uppenbarligen inte i hela landet….

Jag kan tillägga att vår integration i den främmande kulturen haltade något, och vi fortsatte oförtrutet med doppandet i den för oss nya miljön…🙂

#14 Doppet var ett måste på vårt julbord i barndomens Värmland, och sedan har den traditionen följt med genom åren, även om det var ett par år senast. På den tiden min mor levde blev det hennes hembakta brödkaka som doppades, senare har det blivit vörtbröd.

#15: 👍

#14: Vi hade också alltid dopp i grytan på julafton. Själv var jag väl inte så förtjust i det, men det hörde till. Senare, när de äldsta hade fallit ifrån och nästan ingen doppade längre, så slutade vi med det. Det bör ha varit någon gång i början/mitten av 70-talet har jag för mig.

Ännu är det ju en bit kvar till jul och det är lätt att julfirandet "tas ut i förskott". Fast några som inte är rädda för det är handeln, som ju redan utsett "Årets julklapp" (unisexparfym…) och som startat årets julskyltning.

Minns hur man jag barn såg fram emot "första skyltsöndagen", trots att jag då bodde i ett litet samhälle med bara tre affärsfönster där det julskyltades. Det var långt till de stora skådespel som NK med flera släppte loss i sina skyltfönster…😏

#18: Bodde också i en liten by, med en lanthandel. De hade bara två fönster, som var julpyntade, men sedan hade de även lagt ut en hel del julsaker på golvet innanför dörren, och riktat spotlights på dem. Kan lova att det var trängsel framför både de två fönsterna och dörren på skyltsöndagen. 😊

#18 #19 Samtidigt i fönster någon annanstans..😏

Julskyltning är en fin gammal tradition. 👍 som föranledde en trivsam rundvandring i gatlyktornas sken.
Startskottet för nedräkningen och nervarvningen inför julen.

Som jag minns den från barndomen, var formerna dock litet mer lågmälda, där butiksinnehavarna gjort sitt bästa för att skapa ett sceneri byggt på de egna resurserna, och kanske kryddat med någon uppfinningsrik detalj som drog blickarna till sig.

De bländande jultablåer "on stereoids" som man ibland kan stöta på idag, kanske är ett försök att kompensera för butiksdöden, då allt fler fönster gapar tomma….

BTW: Vi har just en sådan ultra-tysk "nussknacker" som syns i filmen (#20) vid 2:01 och den brukar komma fram till jul…🙂

#21: Ja, det är så jag minns det också. Fast vi brukade ta färjan över till Helsingør, mest för att köpa billigt godis på färjan, men också för att titta på julskyltningen i en av affärerna i Helsingør.

De hade flera mekaniska tomtar som rörde på sig. Bland annat var det en som låg och sov, och man såg hur han andades. Det var inte så vanligt på den tiden, så det brukade vara trängsel runt det skyltfönstret.

Nämnde radioprogrammet Dans kring granen i förra tråden. Programmet sändes på P3 kl.14 på julafton 1982 enligt svensk mediedatabas. Sändes varje år på den tiden. Tyvärr står det inte vem som höll i programmet. En gissning kan vara Bertil Perrolf. Men det är så som jag minns det när radion stod på, även om jag vill minnas den sändes strax efter tolv mitt uppe i jullunchen.

#23 Bengt Polo Johansson var programledare enligt den här inspelningen.

Bengt Polo var en mångkunnig man, förutom programledare var han sångare och skådespelare. Han var dessutom idrottsman och deltog i finnkampen och som inte det skulle vara nog var han skollärare i Spanien i många år. 😮

Bertil Perrolf brukade ha uppesittarkväll i grammofonarkivet och kunde gråta en skvätt när han spelade "O Helga Natt" med Jussi. 😊

#24 Drog till med Perrolf eftersom han var "inne" då och jag saknade andra kandidater 😁

Ett minne jag minns när jag var fem år och vi firade jul hos mormor och morfar ute på landet på julafton. Jag var fem år och trodde pappa var jultomten. Jag bråkade med morsan och morfar sa att han skulle gå över till grannfrun. Farsan stod i duschen och plötsligt så knackade det på fönstret och jultomten stod utanför. Titta vad du gjort nu sa morsan,nu har du gjort jultomten arg. Det är ju inte pappa 😁 Var tyst resten av julafton framåt kvällen. Fatta ju inte att det var morfar som drev med mig.

Julvärdar i tv genom åren.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Julv%C3%A4rd

Vi körde jultomtens ankomst flera gånger även efter att vi barn inte längre trodde på det. Vi bodde i radhus och det gick ut på att farsan upptäckte att snuset var slut trots att han hade flera dosor i kylskåpet och ICA i närheten var stängt 😁 Hans skådespeleri som tomte hade fått Bergman att säga upp sig 😉😂

#26 ff Spoiler för tomtetroende…😉

^{Tack, Allan för all julglädje!}

#29 Det ska vara Arne Weise! 😁 Precis som i grevinnan och betjänten på nyår så ska det vara samma procedur som ifjol och som varje år. Julen är helig och man får inte rubba på traditionerna även om det i mitt fall svalnat med åren. Minns första gången jag jobbade på julafton. Stor heder till alla läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, poliser, brandmän, fabriksarbetare etc. som håller igång medan vi andra frossar i julmat och godis i hemmets lugna vrå.

#29: SVT Play har en kategori som heter "Allan Svensson". Där kan man bl.a. se programmen Svensson Svensson, och även filmerna.

https://www.svtplay.se/kategori/allan-svensson

Jag behöver ta en grogg. Vad är det för fel på den du har? Den är slut 😉 Lars Ekborgs pojkar Dan och Anders.

Filmen kom 1999 och jag tror inte Kjell Sundvall som haft framgång som regissör med Vi hade i alla fall tur med vädret och Jägarna trodde det skulle bli en julklassiker

Julens maträtter framkallar inte bara mättnad utan även minnen. På det här julbordet finns det många gamla bekanta rätter.

Skyltsöndag och första advent i övermorgon. Ifjol snö som i fornstora dar och i år blir det en mild första advent med regn och gröna gräsmattor. Minns ett år som barn då jultomten kom på besök till biblioteket som höll öppet dagen till ära, och drog in snö i entren med sina tomtekängor.

P4 Plus har börjat smyga in lite jullåtar i spellistan nu. 🤶🏻

#35 Då får vi se om det händer något liknande i vår nostalgiska frågelek. 🎅

#36: Ja, men vi får nog vänta med att köra enbart jullåtar. 😉

Please Come Home For Christmas - Johnny Winter

https://www.youtube.com/watch?v=YeYHbm9ZGPc

Advent- då och nu.

Julmarknad på Skansen 1931. Skapligt många besökare…😏

Den årstidsbetingade frågan kom så åter: "plast- eller naturgran"? (Själv har jag varken eller.)

#41: Plastgran och levande ljus går inte så bra ihop, så för mig blir det en rödgran som vanligt.

#41: Plastgran är helt otänkbar för min del….🙂

Stor efterfrågan på äldre julsaker.

#44: Har några stycken liggande, men jag vet inte om jag vill bli av med dem direkt. 😊

#45 Nej, få saker är väl så förknippade med minnen som julsaker, och allt är ju inte pengar. 😉

#46: Sålde faktiskt några för en del år sedan, men det var sådant som jag inte hade några minnen av. Vet inte ens var de flesta kom från. De i plastpåsarna hade jag själv köpt på någon utförsäljning men aldrig använt.

Visade bilden på Instagram och då var det en tjej som undrade om jag kunde tänka mig att sälja dem. Hon ville så gärna ha dem nämligen, så jag tyckte det var bättre att de hamnade hos någon som använde dem än att de låg nerpackade i en låda hos mig. 😊

Grisfötter- både saknade och ratade på julbordet. Krögaren Niklas Ekstedt på Gamla Riksarkivet:

"Folk tycker mycket, har starka åsikter, om julbordet. Och de letar ofta efter det som inte finns. Grisfötter är ett exempel. Många frågade efter det första året. Vi tog med fötterna år två. Knappt någon åt. Året därpå fick de vara med på à la carten. Ingen beställde. Det är samma med dopp i grytan och lutfisk, rätter som man tycker ska finnas med utan att därför vara särskilt förtjust i dem", säger Niklas Ekstedt till Godare. Aftonbladet.

Tror inte att jag ätit grisfötter sedan jag var barn.
Dock minns jag att det var väldigt gott…!

Lutfisk är mycket godare än den ser ut, åtminstone då den är kunnigt tillredd….

#49 Nej, grisfötter har inte jag heller ätit, men jag har sett spåren efter dem.
Lutfisken står jag också över, men doppet tackar jag gärna ja till om det bjuds.

#50: Doppet har hängt med genom åren. Det vill jag inte avstå från…🎅

Har aldrig ätit grisfötter men däremot lutfisk. Den smakar bättre än den luktar, men det krävs mycket sås. Det är kombinationen av lutfisk, potatis och sås som gör det gott.

Nu när svagdricka börjat dyka upp i affärerna, provade vi häromdagen att göra ölsupa .

En gammal, och som jag förstår, en ganska rikstäckande tradition, som jag dock aldrig provat förut, så detta var premiären…!
Och det var riktigt gott och närande….kan rekommenderas….🙂

#53: Svagdricka har jag druckit, men har aldrig ätit ölsupa.

#54: Det var faktiskt - litet otippat - väldigt gott…🙂

…och enligt "sägnen" väldigt stärkande och närande….

Svagdricka var vanligt förr. Det var troligen min första kontakt med något kolsyrat…
Min mormor brukade ständigt ha en 5-liters kagge stående i skafferiet….

#56: För min del var första kontakten med svagdricka något av en chock. Drack alltid mjölk till maten hemma och kolsyrade drycker förekom ytterst sällan hemma hos oss.

När jag då skulle äta middag hemma hos min första pojkvän så fanns det bara svagdricka - de hade också en stor kagge - att välja på. Det tog ett tag innan jag vande mig, men till slut tyckte jag faktiskt att det nästan var gott. 😊

Har bara druckit det en gång sedan dess, och då hade det gått så lång tid att jag inte längre tyckte om det.

Håkan Juholt slår på Expressen kultur ett slag för julbordets sill (strömming).

"Som inget annat djur, eller maträtt är sillen också berättelsen om Sverige och om oss som lever i denna kyliga, nordliga del av världen."---

"Samtidigt väcker sillen vår kreativitet genom oändlig variation av inläggningar; pepparrot och bacon, senap och whisky, lingon och enbär, västerbottensost och dill, äpple och kanel. Bejaka lekfullheten och samla familjen till inläggning."---

#58: Juholt nämner rågbröd i samband med sill, och jag tror mig förstå vilket rågbröd han tänker på, nämligen den gamla hederliga rågsiktkakan ….

Möjligen bor jag på fel plats i landet, men på senare år har jag inte hittat ett enda exemplar av vår traditionella rågsiktkaka ute i handeln.
Jo, ibland har det dykt upp någon look-a-like, men den är då alldeles för söt 😬 för att kännas ursprunglig, och för att t.ex. kunna matcha sillen på rätt sätt….

Vill varken kalla mig petig eller snobb, men under resans gång gör man oundvikligen vissa iakttagelser….🙂

Sällan blir man väl så påmind om tidens gång som när man öppnar sina album i juletid och ser vilka som förr samlades kring borden. I takt med egen tilltagande ålder är det förstås allt fler av personerna på de gamla bilderna som fallit ifrån, men minnena finns kvar- som hos Bitte Assarmo.

#60: Har ett Instagram-konto där jag lägger ut gamla foton och klipp från våra smalfilmer. De senaste dagarna har jag publicerat filmer från julfirande förr, och det är många som är med i filmerna som inte finns med oss längre. Ändå roligt att se, för de som fortfarande lever var väldigt unga då. 😊

Julen, traditionstyngd men samtidigt där nyskapade traditioner uppstår. Idag beredes det plats för tankar om detta på GP:s ledarsida.

#62: Vårt julfirande har ändrats flera gånger under årens lopp, men det har känts som jul ändå. Visst är det nostalgiskt att tänka på min barndoms jular, som var riktiga "Fanny och Alexander-jular" fast utan fylleriet och bråken - som konstigt nog brukar glömmas bort när just "Fanny och Alexander-jul" nämns - men jag tror inte jag hade orkat med dem numera. Föredrar en lugn och stilla julafton med god mat och trevlig samvaro.

#63: Ja, julfirandet tål definitivt att bli mer "minimalistiskt", så länge ett fåtal viktiga element bibehålls…
Det handlar inte om "mängd"… 🎅

#62: Ingen skugga över Thomas Gür, men han har missat att julgranen är en överlevare som kan spåras via tysk medeltid, bakåt mot den trädkult som rådde, långt före kristen tid, och som t.o.m. Tacitus nämner i sitt "Germanica" för nästan 2000 år sedan.

Julgranen tillhör inte det "nya", som Gür skriver.

Men vi skall kanske inte vara petiga, nu när det är jul….🎅

#65 Det beror kanske på hur mycket man kan grotta ner sig i författande av en ledare av det här slaget, det är ju ingen avhandling. Det står om granen som svensk jultradition, och där är den väl en relativ ny företeelse. Att blanda in Tacitus i det sammanhanget hade åtminstone jag upplevt som ett försök att briljera.

#66: Beträffande Tacitus tvekade jag faktiskt ett tag, men valde ändå att nämna honom för för det långa perspektivets skull.

Träd inomhus vid årstidshögtider var inget nytt i våra trakter, så traditionerna smälte samman på ett smärtfritt sätt, och blev så småningom julgranen.

Jag tycker inte att julgranen historiskt skall likställas med trafikljusröda USA-tomtar, modernt Luciafirande, och annat som nämndes som "nytt"….
Det var min anmärkning.

För övrigt var Gürs artikel ok läsning, tycker jag…

3 089 000 firade jul tillsammans med Kalle Anka och hans vänner, vilket är fler än de drygt 2,9 miljoner som såg programmet förra året. Det är dock betydligt lägre än tidigare år, pandemiåret 2020 t.ex. var det 4,5 miljoner tittare, men det var förstås speciella omständigheter då.

Källa.

#68: Det är många år sedan jag såg Kalle Anka. Satt bara och somnade framför teven, mätt och däst efter all julmaten och gottebordet som serverades till Kalle. 😁

#69 Jag tillhör heller inte tittarskaran. De senaste gångerna var när man var tvångskommenderad eftersom övriga julfirare i sällskapet skulle titta. Inte heller Karl-Bertil, Kan du vissla Johanna, Svensson Svensson eller Ivanhoe finns på min agenda längre- det känns skönt! 😉

#70: De finns inte på min lista heller, och har aldrig gjort det. 😊
Fast jag har tittat på Svensson Svensson några gånger, men det är inget som hör till traditionen, utan bara för att jag tycker den är rätt kul. Karl-Bertil har jag för mig att jag tittade på en gång för länge sedan bara för att ta reda på vad som var så speciellt med den. Trevlig, men inget jag känner att jag behöver se igen. Ivanhoe har jag också sett en gång för länge sedan, och det räckte. Kan du vissla Johanna har jag aldrig sett däremot.

Kanske några dagar för sent, men den här kan väl ändå passa…..

På nyårsafton mellan klockan 18 och 21 kan man lyssna på Rakt över nyårsdisc med Clabbe på P4 Plus.

https://sverigesradio.se/artikel/favoritrepris-rakt-over-nyarsdisc-med-clabbe

Julen är väl inte riktigt över än…? 🎅

Här är en brittisk film om julfirandet kring järnvägen, där välputsade ånglok och glada volontärer sprider glädje.

Med Ånglok Mot Julen

#73: Här kan du lyssna till Clabbes nyårsprogram. Ligger kvar till slutet av januari.

https://sverigesradio.se/avsnitt/p4-plus-favoritrepris-rakt-over-nyarsdisc-med-clabbe

#74: Mysigt. 🤶

Trettonhelgen- bara folket på Möja som tänder på den helgen numera? 😏

Bara så att ni inte glömmer det i denna helgtäta höst: den 24 november högtidlighålles Julmustens Dag. 🤶🍾🎅

#78: Tack för tipset. Får kanske äntligen ta mig i kragen och provsmaka julmusten med apelsinsmak, som jag tror kom förrförra julen. 😁🤶

#79 Ja, vi ser fram emot det högtidliga öppnandet den 24 november. 😉

I god tid innan "Årets julklapp" avslöjas har Myrorna utsett ljusstaken till 2025 års second hand-julklapp.

Min egen favoritljusstake syns ovan. Vet inte varifrån den kommer, troligen arvegods av något slag. Jag har varken dammat av den eller putsat upp den, utan har låtit den behålla sin patina.

https://www.sverigesradio.se/artikel/har-ar-arets-second-hand-julklapp--2

#81: Experterna på Antikrundan hyllar dig för det. 👍😊

#82 Fast egentligen är jag nog bara lat. 😉

#83: I det här fallet är det en bra egenskap. 😁

Siw Malmkvist är ju något av en ikon här på nostalgiforumet, så det känns bra att hon blev utsedd till årets julvärd 2025 i SVT. (Även om jag själv inte kollar så mycket på sändningarna den dagen.)

Letade febrilt efter någon jullåt med Siw, men trots att det finns hundratals inspelningar med henne på YouTube så fann jag ingen - utfärdar därför en efterlysning på en sådan. 😉

#85: Bra val. 👍 Fast jag kollar inte heller sändningarna med julvärdarna.

Hittade en julsång direkt.

#86 Gediget grävarbete! (Jag missade samlingsalbumen.) 😉

#87: Inte särskilt gediget. Sökte bara på "julsånger Siw Malmkvist". Då kom den upp som första - och enda - val. 😁

#88 Fusk! 😮😊

#89: Det gäller att veta vad man ska söka på. 😉

#90 Eller ha tur…😁

Skämt åsido så måste det vara rätt unikt att en sådan produktiv skivartist har hållit sig undan julskivor, ibland får man känslan av att vissa spelar in julskivor varje jul. Fast precis allt blir inte klassiker…

I källa som ovan hittade jag en artikel om änglaspelets historia. I Sverige tycks tillverkningen kommit igång senare än vad jag trott, men sedan blev det en försäljningssuccé, inte minst i USA (söker man på "Swedish Angel Chimes" på YouTube så kan man konstatera det).

Minns att vi hade ett änglaspel i barndomshemmet och att jag tyckte det var vackert och spännande. Fast nu har jag nog inte sett något i verkligheten det senaste halvseklet…

#92: Ja, det var litet yngre än jag förväntat mig. Dock handlar det ju bara om en specifik version av varmluftsdrivna, roterande dekorationer, som för övrigt har betydligt äldre anor, men jag hade föreställt mig att "vårt" änglaspel var äldre.

På samma spår, minns jag att det också fanns elektriska bordslampor (dock utan julanknytning), som ibland kunde ses i lampaffärernas- och även andra skyltfönster.
Värmen från glödlampan drev ett rörligt scenario, som oftast föreställde "skogsbrand" eller "vattenfall".
Fungerar sannolikt inte med en modern led-glödlampa…🙂

Frank Capras långfilm "Livet är underbart" från 1946 med James Stewart och Donna Reed i huvudrollerna hör till de filmer som brukar återkomma varje jul, och i år kan den ses extra tidigt. Den visas nämligen som matiné i eftermiddag och kan ses på SVT Play till den 21 december (för att sedan återkomma på linjär-TV i jul?).

Nu planerar restaurangerna rätterna på årets julbord, för även om vissa rätter är oantastliga så sker det åtminstone några innovationer och omprioriteringar varje år. Om julbordets föränderlighet kunde man höra på Meny på SR på annandagen förra året.

Kalle Anka och hans vänners julfirande sändes första gången på svensk TV redan 1960, så premiärtittarna lär vara i ålder folkpension och uppåt vid det här laget. Det som var förlagan visades i amerikansk TV den 19 december 1958 som ett avsnitt i TV-serien The Wonderful World of Disney, enligt Wikipedia.

#1 Men Bengt Feldreich, som ju förknippats med Kalles jul dök upp i TV redan på julafton 1959- han var nämligen den första julaftonsvärden där (i år sitter Siw Malmkvist i studion).

#96: Min bror är väldigt stolt över att ha sett alla Kalles jul sedan starten. För min del var det rätt många år sedan jag slutade titta. Minns inte när jag såg det första gången, men jag minns att jag skrattade hejdlöst åt den knäppa fågeln i djungeln.

#97 Jag har heller inte sett Kalles jul på flera år, och de senaste gångerna var alla hemma vid julfirande hos min nu bortgångne bror. Han kunde inte tänka sig en jul utan Kalle, "Kan du vissla Johanna" och Karl-Bertil. Vi andra skruvade på oss, absorberade intagen julmat och var tacksamma över att julwhiskyn stod inom räckhåll. 😏 Men frid över hans minne- jag gillade hans barnasinne på jul, trots allt!

Dags för en ny tråd.