Jag hade en Suzuki 50 kubik som min första moped. Fyra växlar😉

Hade en automatväxlad "håsebandare" (som man säger i Skåne). Minns inte vilket märke det var. En moped som man även kunde cykla när det gick trögt i uppförsbackarna. En omvänd elcykel ungefär. 😊

Tror det ska finnas en bild på en liknande moped som min, i någon annan tråd här på Nostalgi. Minns dock inte var.

En Puch Dakota som en kusin renoverat och som min far köpte åt mig fast jag inte ha den blev min första och enda moppe, det var för sextio år sedan. Men jag hade glädje av den, åkte till fågelsjöar rätt långt bort utan att den krånglade någon gång.

Mer moppe här. (Nu låst.)

Min första moped var en ganska bedagad Puch VS50, som dock åtföljdes av en sprillans ny DKW Violetta Sport, som jag hade kvar länge….
🙂

Glöm inte motorcykeln ni som hade det eller fortfarande har. Måste varit en härlig känsla. Jag är farträdd och gillar inte den sortens fordon.

#5: När jag tagit körkort, hade jag ett par motorcyklar. Dock inte så stora, men de räckte till för att hänga med i biltrafiken (dåtidens biltrafik).
Den första var en DKW RT250, 1953 års modell, och senare en MZ ETS 250, 1972 års modell.

MZ:an var ett under av driftsäkerhet, och krävde minimalt (obefintligt) mekande, och den skulle jag gärna vilja ha kvar idag….

#6 Ser mycket "bikers" som kommer och kör på E45:an och E18 den dag i veckan jag promenerar på gångvägen invid motorvägen. En del syns att dom kört båge i decennier. Dom flesta har kört länge men kör ihop en grupp som kanske inte är lika erfarna på våra vägar.

Jag hade en Puch Dakota 3000
Lite modifierad med en cylinder från Italien och lite ”drevad”. Krävde andra munstycke på förgasaren, men jag behöll standard avgasrör. Gick jättefint, gjorde runt 55-60.

Packmoped var vanligt på bruket förr. Åtminstone när jag sommarjobbade där på 80-talet. Lätt att transportera färgburkar istället för att bära långa sträckor. Men inget jag då hade kört omkring i byn på den tiden 😁

#9: Ja, packmopeden, eller "schasmoppen" som den ofta kallades förr, var en vanlig syn i dåtidens tätortstrafik.
Ett synnerligen praktiskt fordon på många sätt, och som möjliggjorde att butiker m.m. kunde anställa unga, körkortslösa Medarbetare.

En svensk variant av alla de "Tuc-Tuc", som ofta ses i reportage från Asien…. 🙂

#10 Ja vem som helst fick köra. Jag var tretton år då jag praktiserade på bruket första gången och det var ju att köra inom brukets område och inte ute på vägarna bland trafik. Det var ju ett bra transportfordon och inga bikinibrudar på flaket 😊

#10: Trodde de kallades flakmoppe. Eller är det en annan sorts moppe?

#12 Packmoped eller flakmoped är väl detsamma. Åtminstone liknande..

#11: I mitten av 60-talet startade vi ett band 🙂, och transporten av förstärkare, trummor m.m. till våra allra första spelningar, skedde via "schasmoppe".
(En kompis' pappa hade speceributik)
Det blev flera vändor….🙂

#13: Jag minns inte att vi sade något annat än "schasmoped".
Flakmoped och packmoped var kanske mer språkligt korrekt, men det användes inte…🙂

#14 Lite skillnad mot den värmländska packmodedturnen där artisterna reste runt på packmoped och utrustningen reste buss 😊

#15: Här i syd tror jag det var vanligast med flakmoppe. Kan inte minnas att jag någonsin hört schasmoppe, även om vi nog hade springschasar här också. Packmoppe eller paketmoped var inte särskilt vanligt heller.

#17: Det vore lätt att dra slutsatsen att "schasmoped" hade en geografisk begränsning, men jag tror inte det.
Begreppet var väl etablerat när jag växte upp i Skaraborgs Län, och när vi senare flyttade till norra Dalarna, var det etablerat även där…!
Dvs då…!
Det kanske snarare rör sig om en begränsning i tiden….?
Att "flakmoppe" och "lastmoppe" så småningom trängde undan "schasmoppe", och blev en ny norm…?

"Schasmoppe" har jag inte hört någonstans i "modern tid", men en gång var det väldigt vanligt…

Det här kan man fundera på…🙂

Dee Snider i Twisted Sister gjorde en cover på Leader of the pack på 80-talet. Tror inte det var ledaren över packmoden som gällde utan ledaren över motorcykelgänget 😊

När lagstiftningen kring mopeder utformades 1952, blev det möjligt att köpa ett motor-kit, som kunde skruvas på den befintliga trampcykeln.

Många tillverkare nappade på idén, och började saluföra monteringsfärdiga paket.
Tyskland låg en bit före i lagstiftningen, och även importerade "kits" dök upp på marknaden, som t.ex. detta, från "Victoria".

Lått begripligt, attraherades ungdomen måttligt av detta, men då och då sågs en och annan "påhängare", trivsamt puttrande i trafiken….

https://www.classicmotor.se/app/uploads/2022/02/1721993.jpg

#18: Schasmoppen kanske försvann samtidigt med springschasen? 😊

#21: Ja, det kanske är så enkelt….🙂
"Springschas" har jag heller inte hört på väldigt länge….

Jag körde en packis i min i ungdom . Mopsar du? Schas! 😁

Tanka
På vissa bensinstationer fanns en obemannad bensinpump med oljeblandad bensin, främst avsedd för mopeder.
Den hade ett myntinkast för enkronor, och brukade stå litet vid sidan om de andra pumparna.

https://www.mo-ped.se/tap55mop.jpg

Dessa pumpar kunde ha varierande utseende. Vissa bestod av en "box" stående på en stolpe….

#24: Brukade tanka min moppe med en sådan. För en krona fick bensin så det räckte hem till min kompis, tillbaka till vår sommarstuga och sedan till bensinpumpen igen. Den låg nämligen på vägen till henne. Så det gällde att inte köra för långa sträckor mellan gångerna jag körde till henne. För då räckte inte reservtanken. 😊

Mopednostalgin lever även i vårt östra grannland.

Länk.

Kalle Lind har gjort radioprogram om det mesta. inklusive mopeden. (70 min.)

^{Stillbildskavalkad utan ljud på YouTube 2025.}

Stort intresse bland samlare när Björkenäs Mopedmuseums samling går under klubban.

#28: Tror jag står över. 😊

#29 Blir det elsparkcykel istället? 🛴

#30: Nej, en sådan hade jag nog inte kunnat hålla balansen på. Möjligen skulle jag kunna tänka mig en trehjulig elcykel - om jag hade haft någonstans att förvara den. 😁

https://www.blimo.se/tips-och-guider-2-1/upptack-fordelarna-med-en-trehjulig-elcykel-for-aldre